Dubbelörn

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Dubbelörnen)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Bysantinska rikets dubbelörnemblem.

Dubbelörnen, en örn med två huvuden, är en vanlig symbol i heraldik och vexillologi. Flera slaviska länder använder den idag, efter att ha tagit över den från det bysantinska riket. I bysantinsk heraldik representerar de båda huvudena Romarrikets båda kejsartroner, med Bysans som Romarrikets östra del. De ryska tsarerna övertog symbolen både för att framstå som efterföljare till det bysantinska riket och för att symbolisera deras herravälde över både Väster- (Europa) och Österlandet (Asien).

Innehåll

På statsvapen och flaggor

Dubbelörnen finns med på följande nuvarande och tidigare länders statsvapen:

Den finns/fanns också med på följande länders flaggor:

Dubbelörnen finns även med på flaggan för Greklands ortodoxa kyrka.

Ursprung

Dubbelörnar har funnits i många hundra år. En bild av en tvehövdad kvinna från 6000 f. Kr. upptäcktes i Çatalhöyük (Turkiet), en av världens äldsta städer. Dubbelörnar har även hittats i hettitiska städer i dagens Turkiet, till exempel Bogazkoy, en gammal hettitisk huvudstad. Ett sigill med en dubbelörn med utsträckta vingar har hittats i staden. Sigillet kommer förmodligen från 1750-1715 f. Kr., och har använts av handelsmän. Symbolen finns också i regionen i två monumentala former: i Alaça Hüyük (runt 1400 f. Kr.) och i Yazilikaya (före 1250 f. Kr.). Här är sammanhanget annorlunda, dubbelörnen har blivit en religiös symbol. Örnen försvinner långsamt tillsammans med hettiterna, och är helt borta vid 600-talet f. Kr.

Användande av turkarna

Dubbelörnen återkommer till regionen efter 2000 år. Den blev symbolen för seldjukerna i Rum i och med kröningen av Tougroul ("Örnen") Beg vid Mousul år 1058 som kung av Östern och Västern och användes mycket efter det. När seldjukerna erövrade Anatolien och skapade sultanatet Rum, med Nicaea (idag Iznik i Turkiet) som sin huvudstad, och sedan Konya, använde sultanerna av Konya Alaeddin Keykübad (1219-1236) och hans son Keyhusrem II (1236-1246) dubbelörnar som emblem på många olika föremål. Turkomanerna, som styrde Anatolien under 1200-talet, ärvde den från seldjukerna. Att turkarna använde symbolen kan förklaras på två tänkbara sätt, dels propaganda: örnen var ett tecken på storhet och stödde de turkiska anspråken på arvet från det romerska riket, dels förislamsk turkisk schamanism: örnen var där den varelse som ledde de dödas själar till livet efter detta.

Bysantinska riket

Konstantinopel ansåg sig självt vara det andra Rom. Muslimska mynt från kalif Nasreddin Mahmoud bin Mohammads regeringstid hade enligt turkiskt mönster dubbelörnen på ena sidan och Davidsstjärnan på den andra redan år 1200. De bysantinska kejsarna övertog dubbelörnen som en symbol för styrka och självständighet, och ville med detta även uttrycka önskemål om ett återförenat Romarrike. Dubbelörnen blev populär i det bysantinska riket och det var troligtvis Teodor II Lascaris, kejsare mellan 1254 och 1258, som valde dubbelörnen för att symbolisera sin världsliga och andliga överhöghet. Från det bysantinska riket övertogs dubbelörnen av Ryssland och flera Balkanländer, och den blev även symbol för Österrike-Ungern och flera tyska adelsfamiljer. I Ryssland, Österrike-Ungern, Serbien och Montenegro symboliserade den de kejserliga och kungliga familjerna (Romanov, Habsburg, Karađorđević, Obrenović respektive Petrović-Njegoš.

Se även

Galleri

Personliga verktyg