Gaia

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Drakon Kolkikos)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Aion och Tellus (Gaia) med fyra barn, som förkroppsligar de fyra årstiderna. Mosaik från en romersk villa i Sentinum, 200-250 e. Kr., Münchens glyptotek (Inv. W504)

Gaia (grekiska Γαία) eller Ge (Γη) var i grekisk mytologi moder Jord. Ordet gaia betyder "mark", "land", "jorden". Ge är samma ord fast på den attiska dialekten (som talades i Athen). Gaia var jordens, moderlighetens och fruktbarhetens gudinna. Namnet påminner om det grekiska ordet giagia (γιαγιά) som betyder mormor och farmor.

Innehåll

Gaias ursprung

Gaias ursprung har flera versioner. Enligt den mest populära versionen föddes Gaia (Jorden) ur Chaos, det ursprungliga tomrummet, tillsammans med Aither (Luften), Pontos (Havet) och Uranos (Himlen). Alla himmelska gudar ska sedan ha varit avkommor från henne och Uranos, alla havsgudar var hennes och Pontos barn, giganterna var resultatet av hennes förbindelser med Tartaros (helvetets grop) och allt jordligt liv såsom människor härstammade från henne.

En annan version säger att Gaia skulle ha fötts ur ett ägg skapat av Kronos, en tredje version påstår att hon var dotter till Aither (Luften) och Hemera (Dagen), medan en fjärde version säger att hon var Nyxs (Natten) och guden Phanes barn.

Gaia ska sedan själv ha fött Uranos så att han kunde omge henne och täcka henne helt och för evigt bli ett tryggt hem för de välsignade gudarna. Därefter födde hon Bergen och Pontos. Det var alla dessa gudomligheter som var källan till allt liv. Efter detta följde en hel ström med barn av alla dess slag som fyllde både himmel, jord och helvete.

Moder Jord, källan till allt liv

Det var inte ovanligt att de ursprungliga gudomligheterna parade sig trots att de var syskon eller barn och föräldrar till varandra och det av den enkla anledningen att det inte fanns så många andra att välja på. I det antika Grekland var incest lika oacceptabelt och förkastligt som i dagens samhälle.

Som självaste moder jord var Gaia mor till ett mycket stort antal barn och

Uranos barn:


Aithers barn:

Penthos, Poine och Aergia

Pontos barn:

Nereus, Thaumas, Phorkys, Keto och Eurybia

Gaias barn (utan fäder):

Alpos, Sykeus, Damasen, Anax & Asterios, Dysaules, Python, Drakon Nemeios, Tauros Ophis, Skorpios och gegeenerna.

Osäkra föräldraskap

Ett klassiskt problem i den grekiska mytologin är föräldraskap. Det finns ofta lika många olika föräldrar som det finns versioner av myterna och vissa karaktärer kan därför ha flera möjliga föräldrar. Följande mytologiska figurer kan Gaia vara mor till:

(Fadern i kursiv stil)

Uranos: Enkelados, Aristaios, Aitna, Dione, Melisseus och koureterna

Aither: Algea, Dolos, Lyssa, Horkos, Lethe, pseudologoierna och hysminaierna

Tartaros: Typhoeus och Ekhidna

Poseidon: Kharybdis, Antaios och laistrygonerna

Okeanos: Triptolemos

Typhoeus: Drakon Kolkikos

Hefaistos: Erikhthonios

Zeus: De cypriska kentaurerna

Zeus/Poseidon/Hermes: Orion

Aither/Uranos: erinyerna

Faderlösa: Uranos, Pontos, Tartaros, Pheme, Seilenos, Tityos, Argos, Pantoptes, Areion, Oreios, Kekrops, Pelasgos, Alalkomenus, Iarbas, daktyloierna, kabeiroierna och Areion.

Templet i Delfi

Det heliga templet i Delfi var ursprungligen avsett för Gaia, men övertogs av Apollon.


Uranos fall

Uranus (Himlen) var himlavalvets första härskare. Hans syster (eller mor) Gaia (Jorden) födde honom flera barn, vilka var tolv mäktiga titaner, tre enögda jättar och tre monster som hade femtio huvuden och hundra armar. Uranos hatade sina barn och avskydde deras groteska utseende. Därför tog han dem så fort de föddes och gömde dem i underjordens värsta fängelse Tartaros undan sin mor Gaia. Gaia var förtvivlad och när hon återfann sina barn bad hon dem om hjälpa att störta Uranos som himlens härskare. Ingen av barnen vågade ta sig an uppgiften då de fruktade sin fars storlek och styrka. Då steg Kronos, den yngste och grymmaste av titanerna, fram och lovade sin mor att besegra sin far.

Efter Gaias instruktioner lade sig Kronos i bakhåll med en sågtandad skära i sin hand och väntade på att Uranos skulle återvända hem. När Uranos steg in i sin boning under kvällen störtade sig Kronos över honom och skar av honom hans könsdelar som han sedan kastade ner i havet. Ur blodet som blandade sig med havets vatten föddes Afrodite, kärlekens gudinna, som steg upp ur vågornas skum.

Uranos var besegrad och hans barn befriades och kunde leva i frihet. Kronos blev den nya härskaren över himlavalvet, men han skulle senare möta samma öde som sin far och blev själv störtad av sin son Zeus.

Se även

Personliga verktyg