Från Rilpedia

Donatismen var en väckelserörelse i Nordafrika, uppkallad efter biskopen Donatus (död cirka år 355).

Under den diokletianska förföljelsen 303–305 hade många kristna avfallit, och frågan gällde om de skulle kunna återupptas i kyrkan. Enligt donatismen kunde inte avfallna präster längre förrätta giltiga sakrament. Man förkastade den officiella kyrkans mildhet mot de en gång avfallna och bildade en motkyrka, som ansåg sig vara den enda rätta. Augustinus hävdade mot donatisterna att kyrkan alltid måste innehålla en blandning av rättfärdiga och syndare.