Direkt demokrati
Från Rilpedia
Direkt demokrati, även direktdemokrati, är en beslutsform där beslut i enskilda frågor fattas i demokratisk ordning direkt av de röstberättigade själva.[1] Direkt demokrati kan bland annat förekomma i föreningar, vid möten eller stämmor, normalt när antalet röstberättigade är ganska litet. Direkt demokrati som styrelseskick på nationell nivå existerar idag inte, utan vanligen förekommer olika former av representativ demokrati där representanter valda av de röstberättigade fattar beslut i enskilda frågor. Däremot finns inslag av direkt demokrati i många representativa demokratier, till exempel i form av folkomröstningar. Den tidiga athenska demokratin kan sägas ha tillämpat en form av direkt demokrati.
Innehåll |
Direkt demokrati som styrelseskick
Förespråkare av direktdemokrati anser att det direkta politiska inflytandet och ansvaret hos befolkningen ska ökas, och att vad de kallar väljarapatin och det skendemokratiska politikerstyret ska minskas. De försöker "återerövra demokratins faktiska innehåll".[2]Direktdemokratins kritiker invänder i allmänhet att direktdemokrati skulle vara opraktiskt; dagens civilisationer antas vara alltför komplexa och antalet medborgare alltför stort för att samtliga beslut ska kunna fattas på detta sätt.[3] Denna invändning tillbakavisas av direktdemokratins förespråkare.[4]
Den typ av direkt demokrati där folket röstar direkt i den fråga som ska beslutas om existerar idag på regional nivå i EZLN:s område i Chiapas, Mexico.[5] Schweiz tillåter direktdemokratiska val. Det finns också flera länder som har större eller mindre inslag av direktdemokrati i sitt styrelseskick, bland annat i form av folkomröstningar. En fördel som nämns av Schweiz med många folkomröstningar är ökad politisk stabilitet i landet.[6][7]
Folkomröstningar
Man skiljer på beslutande folkomröstningar, decisiva, och rådgivande folkomröstningar, konsultativa. Utifrån hur en folkomröstning initieras kan man också skilja på om omröstningen måste hållas i vissa frågor, obligatorisk folkomröstning, eller om det är frivilligt för ett lands parlament att hålla folkomröstning, fakultativ folkomröstning. Dessutom skiljer man vanligen på om den fråga som ska beslutas om har initierats av folket, folkinitiativ, eller av den styrande församlingen. En form av direkt demokrati som bara medger konsultativa och fakultativa folkomröstningar initerade av den styrande församlingen kan sägas vara mycket svagare än om folket själv kan genomdriva en folkomröstning i en fråga vald av folket, och resultatet måste respekteras av den styrande församlingen.,[8][9]
Svenska folkomröstningar är rådgivande och i vissa frågor finns ett krav på obligatorisk folkomröstning. På kommunal nivå kan också folket tvinga fram en folkomröstning i en viss fråga. De valda representanterna har dock stor möjlighet att påverka både de valbara alternativen liksom själva texterna för dessa. Man har sedan även stor möjlighet att tolka resultaten och även ignorera eller fördröja fattade beslut.
Generalförsamling, råd, delegater
En annan form av direktdemokrati är när samhället organiseras horisontellt med autonoma arbetarråd eller motsvarande lokalgrupper. Varje generalförsamling väljer ett råd, vars delegater företräder detta med ett bundet mandat. Delegaterna är också när som helst återkallbara. Dessa råd kan sedan federeras regionalt och nationellt, men makten och beslutanderätten finns alltid kvar i de minsta enheterna.
I Schweiz kantonsystem avgörs de kommunala besluten med handuppräckning på torget. På senare tid har röstning via modern teknik såsom mobiltelefoni och Internet gjort sitt intåg i Schweiz. De svenska kommunalstämmorna hade ett direktdemokratiskt inslag före kommunreformen på 1950-talet. Den informella, utomparlamentariska feministrörelsen använder sig också av direktdemokrati.
Modern tekniks betydelse för direktdemokrati
Det har från förespråkare för direktdemokrati framförts att dagens tekniska resurser. såsom Internet, telefonröstning och SMS med mera, skulle kunna användas i högre grad än idag för att skapa en fungerande och kontinuerlig direktdemokrati.[10] Som exempel brukar framhållas hur modern teknik såsom mobiltelefoni och Internet underlättat de direktdemokratiska omröstningarna i Schweiz.
Referenser
- ↑ Nationalencyklopedin: Direkt demokrati. Nätupplaga, läst 26 november 2007
- ↑ Michael Albert: PARECON-deltagarekonomi Ordfront 2004
- ↑ Olof Pettersson, Nordisk politik, s. 66, Norstedts juridik, uppl. 5, Göteborg, 2000
- ↑ Castoriadis, Cornelius: Arbetarråd och ekonomi i ett självförvaltat samhälle. Lund 2007.
- ↑ Om zapatiströrelsen.[[1]]
- ↑ http://direct-democracy.geschichte-schweiz.ch/switzerlands-system-referendums.html#PoliticalStability
- ↑ http://www.swissworld.org/dvd_rom/direct_democracy_2005/DVD-ROM/pdfs/gross_eng.pdf
- ↑ Olof Pettersson, Nordisk politik, Norstedts juridik, uppl. 5, Göteborg, 2000
- ↑ Olof Pettersson, Nordisk politik, Norstedts juridik, uppl. 5, Göteborg, 2000
- ↑ Castoriadis, Cornelius: Arbetarråd och ekonomi i ett självförvaltat samhälle. Lund 2007.
