Differentialekvationer av första ordningen
Från Rilpedia
I differentialekvationer av första ordningen ingår en funktion och funktionens förstaderivata. Det finns flera lösningsmetoder för differentialekvationer av första ordningen, och vilken metod som används beror på av vilken typ differentialekvationen är.
Innehåll |
Differentialekvationer med separabla variabler
En ekvation har separabla variabler när den kan skrivas om så att dess respektive variabel, inklusive differential, hamnar på varsin sida om likhetstecknet. Differentialekvationen ska alltså kunna skrivas på formen
För att lösa ekvationen multipliceras med dx och divideras med h(y), och därefter integreras båda leden. Detta ger
med (den implicita) lösningen
- H(y) = G(x) + C
Exempel på differentialekvation med separabla variabler
Exemplet visar hur en differentialekvation med separabla variabler löses.
Multiplicera båda leden med dx, dividera med y och integrera:
- lny + C1 = 2x − cosx + C2
De båda konstanterna kan lika gärna skrivas som en konstant C, och därefter löses y ut:
- lny = 2x − cosx + C
- y = e2x − cosx + C = Ce2x − cosx
Linjära differentialekvationer
En linjär differentialekvation av första ordningen kan skrivas på följande form, som kallas standardform:
För att lösa denna ekvation bestäms en funktion m(x), som är sådan att om ekvationen multipliceras med denna, så blir vänsterledet derivatan av produkten m(x)y. Funktionen m(x) kallas integrerande faktor, och bestäms genom
Multiplicera båda leden i ekvationen med m(x)
Vänsterledet är nu derivatan av produkten m(x)y
och lösningen på differentialekvationen är
Exempel på linjär differentialekvation
Exemplet visar hur man löser den linjära differentialekvationen
Beräkna den integrerande faktorn. Integrationskonstanten utelämnas, eftersom man senare integrerar en gång till, och får en ny konstant.
Multiplicera differentialekvationen med den integrerande faktorn:
vilket förenklas till
Integrera båda leden och lös därefter ut y
Bernoulli-ekvationer
En Bernoulli-ekvation kan skrivas på formen
Om n är 0 eller 1 är ekvationen linjär, se Linjära differentialekvationer ovan, i annat fall löses den på följande sätt:
Dividera först med yn vilket ger
Gör substitutionen
- z = y1 − n
och derivera z med avseende på x, med resultatet
Ersätt y med z i differentialekvationen
Denna ekvation är linjär och löses som i avsnittet Linjära differentialekvationer ovan, varefter man åter ersätter
- z = y1 − n
för att få resultatet som en funktion i y.
Homogena ekvationer
Om högra ledet i följande differentialekvation kan uttryckas som en funktion i förhållandet y / x, kallas ekvationen homogen.
För att lösa en homogen ekvation görs substitutionen
Derivera y med avseende på x:
Sätt in i den ursprungliga ekvationen
Denna differentialekvation är nu en differentialekvation med separabla variabler och löses som i avsnittet ovan som behandlar sådana. Slutligen ersätter man z med y / x för att få svaret i de ursprungliga variablerna.
Ekvationer där högerledet är en funktion av (ax + by)
I ekvationer av denna form gör man substitutionen
- z = ax + by
som ger att
Sätt in i den ursprungliga ekvationen
vilket är en differentialekvation med separabla variabler och löses som i avsnittet ovan som behandlar sådana. Slutligen ersätter man z med ax + by för att få svaret i de ursprungliga variablerna.
Ekvationer med linjära koefficienter
Ekvationer med linjära koefficienter är av formen
- (ax + by + c)dx + (px + qy + r)dy = 0
Om aq = bp är ekvationen av formen dy/dx = f(ax + by) och löses som i avsnittet ovan som behandlar sådana. Om c = r = 0 är ekvationen homogen och löses som i avsnittet Homogena ekvationer. I andra fall gör man följande substitutioner
- x = u + h och y = v + k
Där h och k är konstanter som fås fram genom att lösa ekvationssystemet
- ah + bk + c = 0
- ph + qk + r = 0
De nya variablerna insatta i differentialekvationen ger den homogena ekvationen
som löses som i avsnittet Homogena ekvationer.
Exakta ekvationer
Alla differentialekvationer av första ordningen kan skrivas på formen
- M(x,y)dx + N(x,y)dy = 0
Denna ekvation sägs vara exakt om
Då är
Denna ekvation integreras med avseende på x vilket ger
som deriveras med avseende på y vilket ger
Ur denna funktion löses g'(y) som därefter integreras för att få g(y). (Vid denna integration sätts integrationskonstanten till 0, eftersom den ingår i den implicita lösningen.) Därmed är F(x,y) klar, och den implicita lösningen till differentialekvationen är
- F(x,y) = C
Man kan lika gärna börja med
och integrera med avseende på y. Man väljer M eller N beroende på vilken som är lättast att integrera.
Om differentialekvationen inte är exakt, kan man i vissa fall multiplicera med en integrerande faktor m(x,y), som gör ekvationen exakt.
Om
bara beror av x är den integrerande faktorn e upphöjt till integralen med avseende på x av detta uttryck.
Om
bara beror av y är den integrerande faktorn e upphöjt till integralen med avseende på y av detta uttryck.
Exempel på en exakt differentialekvation
Här löses differentialekvationen
- (2xy + 3)dx + (x2 − 1)dy = 0
Först testas om ekvationen är exakt. Här är
- M(x,y) = 2xy + 3 och N(x,y) = x2 − 1
vilket ger
Alltså är differentialekvationen exakt.
- x2 + g'(y) = x2 − 1
Alltså är
- g'(y) = − 1
Detta integreras (och integrationskonstanten sätts till 0):
- F(x,y) = x2y + 3x − y
och den implicita lösningen är
- x2y + 3x − y = C
Just i detta fallet kan man lösa ut y och få den explicita lösningen