Från Rilpedia

Dhow är ett samlingsnamn för flera båttyper som används längs Indiska oceanens kuster på Arabiska halvön, längs Afrikas östkust, och kring Indiska halvön. Dhowerna kännetecknas av sina trekantiga latinsegel på framåtlutade master. Ordet dhow kommer från swahilins daw^[1].

Innehåll 1 Historia 2 Dhowtyper 2.1 Arabiska halvön 2.2 Östafrika 3 Dhowliknande båtar 3.1 Maldiverna 3.2 Röda havet och Nilen 4 Egenskaper 5 Källor

Historia

Dhower har åtminstone trafikerat Indiska oceanen sedan omkring år noll. De användes tidigt i den arabiska slavhandeln

Tidiga arabiska dhower tros ha varit förebilden för Medelhavets karaveller.

Under medeltiden gick handelsrutter med bland annat slavar, mahogny, kryddor och guld mellan Östafrika, Arabiska halvön, Indien och Kina på oceangående dhower.

Dhowtyper

Arabiska halvön

• Baghlah var tvåmastade handelsskepp med omkring 20 mans besättning.
• Boum är en större variant (upp till 35 meter) av shu'ai som känns igen på sin höga för.
• Jelbut
• Shu'aiär idag den vanligaste båttypen för kustnära segling i Persiska gulfen.

Östafrika

• Mtepe är en äldre dhowtyp, byggd med enbart träplugg och utan spikar. Båten har använts sedan första århundradet e.Kr. Skrovet är spetsigt i båda ändar och har en djup köl. Mtepen hade en karaktäristisk kamelhalsformad för.^[2]

• Jahazi är en fortfarande vanlig dhowtyp med en eller två master med latinsegel. Skrovet är rundbottnat med köl, spetsigt fram och plant i aktern.^[2] Den sista tvåmastade jahazin i kommersiellt bruk för handel var Nidhamu, som seglade fram till år 1944. En mindre variant för kustnära segling kallas kijahazi.

• Mtori är en enmastad dhowtyp med köl och skrov som är spetsigt i både för och akter.^[2]

• Mashua är en enmastad dhowtyp som känns igen på sin nästan vertikala för. Aktern är platt.^[2]

• Ngalawa är en segelkanot med ett litet latinsegel och utriggare. Kanoten saknar köl och har avtagbart roder.^[2]

Dhowliknande båtar

Maldiverna

• Dhoni
• Bokkura

Röda havet och Nilen

• Feluck

Egenskaper

Latinriggade båtar seglar som bäst med vinden, och de flesta dhower tar dålig höjd och är otacksamma att kryssa med. Vid slag eller gipp förs skotet och seglet framför masten. Det gör att vändning med vinden, gipp, i regel är en enklare manöver än vändning mot vinden.

Masten är framåtlutad och fäst med sidostag och akterstag. Akterstaget är ofta ett kombinerat fall och stag.

Seglet kan skotas både i det bakre och det främre hörnet. Genom att släppa på båda skoten kan man placera seglet helt på tvärs mot båtens längdriktning under läns.

Källor

1. ↑ Nabatea.net
2. ↑ ^{2,0 2,1 2,2 2,3 2,4} Lamu Museum, permanenta utställningen, december 2008.