Från Rilpedia

I boken Det sällsamma djuret från norr av Lars Gustafsson får vi följa åtta sjölorder ombord på den ofantliga interstellära solvindsseglaren Pascal II. Sjölorderna berättar varsin historia som är en fristående novell. Det är filosofiska och existentiella frågor som utgör de 15 berättelsernas kärna.

Sjölorderna är inte verkliga utan någon form av syntetiska individer och är framställda av rymdlorden. I boken är vi 40 000 år in i framtiden. Det är för att roa sig under resans gång som rymdlorden låter dessa Lord Nelson figurer agera i gunrummet. Rymdlorden består egentligen av en LEM-Tank (Stanislaw Lem, SF-författare). Han finns i en behållare som är femtio meter lång och sexton meter i diameter; i tanken finns enbart en enorm hjärna bestående av miljarder infusionsdjur som oscillerande i de Brownska molekylarrörelserna styr solvindsseglaren med hjälp av en ytterst komplicerad och kapacitetskrävande algebraisk rymdaritmetik.

Boken tar i sina femton noveller upp de stora frågorna om meningen med livet och i många stycken finns det gott stycke stilla humor inbakat. Språket flyter på bra även om det naturligtvis finns SF-termer av varierande komplexitet.

Här följer några korta skisser av berättelsernas kvintessenser.

Leva livet i en syntetisk dröm, vad är då verklighet? En prins hålls fången och är kopplad till en drömsimulator. I drömmen rymmer han och är då den upplevelsen verklighet? Var går gränsen? Vissa straffades med cirkulära liv (finns som tema i några filmer) och en dåre itutades utgöra en del av en mycket stor artificiell intelligens.

Tre män som replikeras genom att forcera en tvådimensionell yta (saknar alltså sidor och baksida). Först upplever personerna ångest och vrede över att den andre är jag men sedan växer man ifrån varandra genom att varje individ erhåller små eller stora upplevelsedifferenser. Enäggstvillingar är genetiska kopior men glider ifrån varandra utmed livets gång.

En färd i porös (porig) rymd där tingen tappar kollen på sig själva och/eller är det vi som styr tingen eftersom inget annat kan styra dem där? Hur Sjölorden utnyttjar detta genom att låta det enorma fiendeskeppet bli hans egen skugga.

Mordet på den, av Gustafsson som nazist felaktigt utpekade, USA-presidentkandidaten Huey Long av Dr. T. Weiss som inte var något mord eftersom livvakterna sköt även honom i sin iver på att ha ihjäl Weiss med 31 eller 68 skott efter att denne slagit Long på munnen. Dr. T. Weiss återkommer i flera av novellerna och är en slingföreteelse med möjliga hopp i tid och rum.

I Oortmolnet finns både monster som absorberar energi från skepp och stjärnor men även idealister som uppehåller rymdlorder med filosofiska frågor som får de stora hjärnorna att tappa kollen på den interstellära rymden. De får hjärnsläpp helt enkelt. 10-15 stycken av det totala antalet på 240 avancerade frågor som uppfångades vid ett tillfälle finns med i boken.

Magister Björn Poulsen (som har skrivit (Ideernes krise i åndsliv og politik, Gyldendals Julebog, 1960) köper under sin vistelse i Stockholm av misstag en hjälm- eller lampskärmsformad intelligensförstärkare som NÅGON råkat förpassa bakåt i tiden. Vi följer hans multipla intelligenstripp och även slutet där vem om inte Dr. T. Weiss kommer och tar hand om den förhatliga tingesten.

I en avlägsen lantlig del av Mexiko framlever en läkare sitt liv, såsom han levt det alltsedan han i sin ungdom kring sekelskiftet mellan 1100- och 1200-tal drack en alkemisk dryck och vann odödlighet. Under hundratals år hinner en människa utvecklas på många sätt som hon inte skulle hunnit under en normal livstid. Ensamheten sprider sig när barnbarnsbarnen tynat bort. Den själsliga tomheten sätter in när han varit både torterare och torterad. De statistiska möjligheterna uttöms alltmer och slutligen strävar han mest efter döden. En människas karaktär håller som mest i 120 år, berättar han med utsökt värdighet för sina besökare. Skildringen uppvisar likheter med Jonathan Swifts klassiska skildring av odödligheten i Gullivers resor.

LEM-Tanken saknar genus och figurerna är bärare av tankar och funderingar av mer filosofisk art. De flesta personer har dock epitetet han.

Miljöbilderna som ges har en underordnad betydelse i boken även om de finns. Författaren beskriver i och för sig hur Magister Björn Poulsen bor, lever och promenerar i ett Stockholm under ett ombyggarkaos på våta träspänger i höstmörkret.

Slutet är ganska överraskande.