Från Rilpedia

Den djupa staten (turkiska: derin devlet) sägs vara en grupp inflytelserika sammanslutningar inom den turkiska politiska systemet, som består av höga element inom underrättelsetjänsten (inhemska och utländska), turkiska militären, säkerhet, rättsväsen, och maffia.Begreppet djupa staten på samma sätt som en "stat i staten". För dem som tror på dess existens, den politiska dagordningen i den djupa staten innebär en trohet mot nationalism, korporatism och statliga intressen. Våld och andra påtryckningsmedel har historiskt varit anställda en stor del förtäckt sätt att manipulera politiska och eliten och se särskilda intressen uppfylls i det skenbart demokratiska ramen för det politiska landskapet. Fd presidenten Süleyman Demirel säger att och beteende i (främst militära) elit som utgör den djupa staten, och arbeta för att värna nationella intressen, är formade av en förankrad övertygelse, ända till minskningen av det ottomanska riket, som landet är alltid "på randen".

Ideologin i den djupa staten betraktas av vänstern som anti-arbetstagaren eller ultra-nationalistiska, av islamister som anti-islamiska och sekulariserad, och av etniska kurder som anti-kurdiska. Som påpekats av förre premiärministern Bülent Ecevit, den mångfald av åsikter återspeglar en oenighet vad som utgör den djupa staten. En förklaring är att den "djupa staten" är inte en allians, men summan av flera grupper som antagonistically arbete bakom kulisserna, i strävan av sin egen dagordning. Rykten om den djupa staten har varit utbredd i Turkiet sedan mandatperiod som premiärminister på 1970-talet, efter hans uppenbarelse om att det finns en turkiska grenen av Operation Gladio.

Till främmande observatör, det turkiska tron på den djupa staten är ett intressant samhällsfenomen, synes baseras på ett sammanflöde av fakta och konspirationsteorier. Många turkar, inklusive valda politiker, har uttalat sin övertygelse om att den "djupa staten" finns.

Externa länkar

• Derin Devlet. A series of articles in the daily Sabah featuring interviews with Süleyman Demirel and Kenan Evren.