David Bowie

Från Rilpedia

(Omdirigerad från David Jones)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

David Bowie
David Bowie 2006
Information
Födelsenamn	David Robert Jones
Född	8 januari 1947 (77 år)
Bakgrund	Mall:Landsdata Storbritannien Brixton, Storbritannien
Genre(r)	Rock, pop
Instrument	Sång, keyboard, gitarr, saxofon
Aktiva år	1964-
Artistsamarbeten	Tin Machine
Webbplats	davidbowie.com

David Bowie (uttalas /ˈboʊiː/), egentligen David Robert Jones, född 8 januari 1947 i Brixton i London, är en brittisk sångare, musiker, låtskrivare och skådespelare.

Biografi

David Bowie är en av de allra största rockikonerna och slog igenom 1969 då han med låten Space Oddity visade omvärlden hur rymden och det utanför vår värld kunde påverka till och med vår musik. The Rise and Fall of Ziggy Stardust and the Spiders from Mars blev det första albumet som visar hur David Bowie var den första att kombinera rockmusik med teater, en musikstil som populärt kallas glamrock. Albumet var ett konceptalbum kring den utomjordiske rockstjärnan Ziggy Stardust, som utvecklas från att vara en figur i Bowies lyrik till att bli rollen spelad på scen och senare också i privatlivet.

Bowie var dock ingalunda en debutant vid genombrottet utan hade redan, i olika bandkonstellationer, The King Bees, The Manish Boys, The Lower Third, släppt en rad singlar och hela fyra soloalbum. Då hans musikkarriär inte tog fart studerade han pantomimteater, kunskaper han senare skulle komma att använda när han utvecklade sitt androgyna alter ego Ziggy Stardust. Hans första hit kom 1969 med singeln Space Oddity. Singeln, som släpptes nästan samtidigt som Neil Armstrong tog de första stegen på månen, blev en storsäljare i hemlandet och har tack vare rader av återutgåvor blivit den mest sålda Bowie-singeln någonsin.

När Bowies karriär tog fart med The Rise and Fall of Ziggy Stardust and the Spiders from Mars var Bowie redan känd som en ekivok och utmanade artist. På omslagsbilden till albumet The Man Who Sold The World hade Bowie poserat iförd en klänning och hade i slutet av 1971 förklarat i en intervju att han var bisexuell, trots att han var gift med en kvinna, Angie, och hade en son. Detta påstående är sannolikt inte sant utan enbart ett påhitt för att hålla sin image som androgyn.

Hysterin som uppstod kring Bowie och hans Ziggy-alias hade inte skådats i Storbritannien sedan The Beatles dagar och över en natt var han en superstjärna. 1972 producerade Bowie också Lou Reeds genombrottsalbum, Transformer samt Mott the Hooples All the Young Dudes, som också innehöll det av Bowie skrivna titelspåret. David Bowies sista uppträdande som Ziggy Stardust var på Hammersmith Odeon Theatre i London 3 juli 1973. Avskedspelningen filmades av D.A. Pennebaker och resulterade i filmen Ziggy Stardust - The Motion Picture som gick upp på biograferna först 1983.

Under de resterande delarna av 1970-talet utvecklades Bowies musik i hög hastighet och ett av hans främsta kännetecken blev hans ständiga image- och soundbyten som inte sällan ackompanjerade varandra. 1975, efter en lång turné i Amerika, kom Bowies version av amerikansk soul och rhythm & blues med albumet Young Americans och den listtoppande singeln "Fame", skriven tillsammans med John Lennon och Carlos Alomar.

Efter en världsturné 1976 lämnade Bowie Amerika för Västberlin där han tillsammans med brittiske multiinstrumentalisten Brian Eno skapade en albumtrilogi som tillhör den elektroniska populärmusikens mest inflytelserika verk. Under vistelsen i Berlin producerade Bowie också Iggy Pops hyllade comebackalbum The Idiot och Lust for Life. 1980-talet inledde Bowie med att släppa new wave-albumet Scary Monsters som innehöll hitsingeln "Ashes to Ashes", där Major Tom, en figur från Bowies förgångna, återupplivades. Albumet blev Bowies första platinaskiva och har blivit den norm efter vilken alla efterföljande Bowie-album bedöms.

David Bowie, 1987

De efterföljande åren blev Bowie den megastjärna han är ännu idag. Med det konventionella popalbumet Let's Dance återgick Bowie till sina rhythm & blues-rötter och gick från att vara något av popens outsider och ständige främling till att vara mannen på allas läppar. Under 1980-talet släppte Bowie en rad hitsinglar, som till exempel "China Girl", "Let's Dance", "Modern Love", "Loving the Alien", "Blue Jean", "Under Pressure" tillsammans med Queen och "Absolute Beginners". 1980-talet avslutade han som medlem i bluesrockbandet Tin Machine.

Solokarriären tog dock fart igen 1993 med albumet Black Tie/White Noise som blev en överraskande succé i Storbritannien, där nya artister och band såsom Pulp, Blur och Suede hyllade Bowie som en föregångare och ikon. Med det skrämmande och avantgardistiska konceptalbumet 1.Outside som baseras kring ett barnamord återförenades Bowie med Brian Eno. 1996 invigdes Bowie i Rock and Roll Hall of Fame.^[1]

År 1999 skrev David musik för datorspelet Omikron: The Nomad Soul (Europeisk titel The Nomad Soul) som gavs ut för pc och Sega Dreamcast. Han medverkade även som röstskådespelare.

År 2002 släpptes Heathen, Bowies starkaste och rakaste popskiva på länge. Den följdes av Reality som av BBC:s tittare och lyssnare utsågs till 2003 års bästa klassiska pop/rock-album. 8 oktober 2003 spelade han i Globen som en del av den massiva A Reality tour.

Bowie var 1970-1980 gift med Angela Barnett, med vilken han har sonen Zowie (numera Duncan Jones) (född 1971). Sedan 24 april 1992 är han gift med supermodellen Iman. De har dottern Alexandria tillsammans (född 15 augusti 2000).

Bowies vän, George Underwood, hade med en ring på sitt finger slagit David i hans vänstra öga när de två slogs över en flicka år 1962. Underwood och Bowie fortsatte dock att vara goda vänner. Doktorerna kunde inte helt reparera skadan utan lämnade hans öga med en permanent pupillutvidgning (Mydriasis). Som ett resultat av skadan så har Bowie svårt att se djup. Bowie hävdar att även om han kan se med sitt skadade öga, så är hans färgseende mestadels förlorad och en brunaktig ton är konstant.

Bowie-obligationen

År 1997 kom Bowie överens med skivbolaget EMI att sälja alla de rättigheter han hade till musik han skapat till ett försäkringsbolag, totalt nästan trehundra sånger, varefter han gav ut obligationer till ett sammanlagt värde av i storleksordningen en halv miljard kronor. Som säkerhet använde han alla framtida intäkter från musiken samt rätten att återutge alla de skivor han spelat in mellan 1969 och 1990. De pengar han sålunda drog in användes för att köpa tillbaka rättigheter från Bowies manager som ägde en del.

Denna teknik kom sedan att kallas "Bowie Bonds", och fler artister har senare gjort liknande affärer. Investmentbanken Moody's nedgraderade år 2004 obligationerna från betyget A3 till Baaa3, delvis på grund av den ökande nedladdningen av "gratis" musik via internet.