Dalarövraket

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Dalarövraket är ett fartyg av typen Bojort, en vanlig typ av mindre fraktfartyg från utlandet som angjorde Stockholms hamnar på 1600-talet, som står kölrätt på 30 m djup vid Edesön utanför Dalarö.

Dalarövraket (även kallat Gubbvraket) kallas det skeppsvrak ^[1] efter en bojort^[2] som hittades nära Edesön utanför Dalarö, Haninge kommun, år 2003 av en grupp yrkesdykare som senare bildade Marina Kultursällskapet. Upptäckten hemlighölls dock för allmänheten ända fram till den 28 mars 2007, då Statens Maritima Museer offentliggjorde upptäckten i ett pressmeddelande. Vraket belades med dykförbud strax efteråt. Statens Maritima Museer påbörjade under maj 2007 dokumentation av vraket.

Historia

Vraket är ännu oidentifierat, men skeppskonstruktionen och individuella fynd tyder på att det härstammar från 1600-talets mitt eller senare^[3]. Det är inte helt klarlagt vilken funktion skeppet hade. Skeppet har kanonluckor som tros ha varit bestyckade, och en kanon har återfunnits på däck, men trots det tror man inte det var ett örlogsfartyg. Man tror inte heller att det rör sig om ett handelsfartyg. En teori är att det rör sig om en privat jakt.

Krönta Lejonet

Enligt en teori som lanserades 2009 av arkivrådet Ann Hörsell på Riksarkivet, så är vraket med stor sannolikhet fartyget Krönta Lejonet som sjönk 1660 i Stockholms skärgård. Många faktorer pekar i den riktning, bl. annat fartygets påkostade utsmyckning som tyder på att det måste ha varit en högreståndsperson som ägde fartyget. Krönta Lejonet ägdes av riksrådet Magnus Gabriel de la Gardie (1622-1686). Av flera fynd från båtens last har man också kunnat ringa in fartygets förlisningdatum till just omkring 1640 till 1670-talet. Genom omfattande databaser på olika träslag från olika århundraden som finns lagrade hos marina museer runt om i världen kan man jämföra årsringarna på träprover från skrovet och på det sättet avgränsa när fartyget måste ha byggts och använts vilket överensstämmer med Krönta Lejonet och är det man arbetar vidare på som huvudspår.^[2]

Konstruktion

Fartyget som är av liknande konstruktion som en bojort, är cirka 20 m långt, och hade tre master. I fören satt en galjonsfigur i form av ett lejon som vid upptäckten hade lossnat från skrovet och låg direkt nedanför på havsbotten.

Nuvarande skick

Dalarövraket ligger kölrätt på botten på ca 30 m djup, med ett intakt skrov. Två av skeppets tre undermaster står fortfarande upprätt. All last och alla inventarier tros finnas kvar på vraket. Man tror dock att det redan på 1600-talet genomfördes bärgning av kanoner från vraket, eftersom halvdäcket och backen är uppbrutna och ett antal kanonluckor på vraket står tomma. ^[1] Träet är relativt väl bevarat, tack vare Östersjöns avsaknad av skeppsmask, men erosion har gjort vraket extremt skört.

På och kring vraket ligger ett stort antal föremål, så som flaskor, keramik, verktyg, korgar och lådor. På halvdäck står fortfarande en kanon kvar i sin trälavett.

Vad som kan ha orsakat förlisningen har man ännu inte några teorier om.

Bärgade lösfynd

Vid upptäckten år 2003 bärgades en glasflaska från vraket. Dess speciella form daterar den till perioden 1640-1670. På flaskan finns dessutom ett sigill, som man tror är ett engelskt adelsvapen, antingen från släkten Boynton eller Ogle i Northumberland.

Ett Bartmannskrus med Amsterdams stadsvapen som bärgats från vraket har man kunnat fastslå tillverkades i Frechen kring 1600-talets mitt.

Man har också funnit och bärgat en pistolkolv i valnötsträ från däcket. Kolvens form liknar en modell som tillverkades i 1100 exemplar för den svenska flottan år 1683. Det är dock osannolikt att man använde valnötsträ för att masstillverka vapen, och därför är pistolens ursprung fortfarande osäker.

Källor

Fotnoter

1. ↑ ^{1,0 1,1} ”Arkeologer dyker efter Dalarövrakets historia”. http://www.maritima.se/sitecore/content/Myndigheten%20SMM/Pressrum/Pressmeddelanden/Dalaro_Dyk.aspx. Läst 13 juli 2008. 
2. ↑ ^{2,0 2,1} Enligt artikel i Svenska Dagbladet, 6 april 2009
3. ↑ ”1600-talsvrak funnet – i bättre skick än Vasa”. http://www.maritima.se/sitecore/content/Myndigheten%20SMM/Pressrum/Pressmeddelanden/Dalaro.aspx. Läst 13 juli 2008. 

Webbkällor

• Dalarövraket, Sjöhistoriska museet.
• SVT, Vetenskapens värld, 25 mars 2009, Dalarövraket. (Videon tillgänglig på SVT-play fram till 25 mars 2010).