DAB

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
DAB, DAB+, DMB globalt (Kilde:WorldDMBForum country profile)

DAB (digital audio broadcasting) är en form av digitalradio, som använder MP2-formatet eller aacPlus-formatet.

Sändningarna sker i block, eller ensembler, vilka motsvarar en frekvens. I varje block finns ett antal kanaler, i Sverige vanligen åtta. Då sker sändningen med bithastigheten 192 kbit/s. Med fler kanaler i samma block minskar bithastigheten per kanal och därmed kvaliteten.

Sändningen innehåller programinformation som kan visas i mottagarens display, till exempel sändarnamn, block, kanalnamn och vilket musikstycke som spelas. Dessutom är kanalerna är märkta med programtyp (exempelvis nyheter, jazz, barn), så att lyssnaren kan söka efter sändningar av en viss typ.

Sändningen kan också innehålla olika typer av meddelanden till lyssnaren. Även meddelandena är märkta, så DAB-mottagaren kan ställas in för att bara ta emot meddelanden av en viss typ och på ett visst språk. Till exempel kan en lyssnare i sin bostad välja bort trafikmeddelanden och lyssna på musik.

Digitalradiosändningar är mer effektiva än analoga sändningar. De större DAB-sändarna har effekten 2,0–3,8 kW, att jämföra med motsvarande analoga FM-sändares 60 kW, och då sänder de i regel fler kanaler. Närbelägna sändare hjälper dessutom varandra, eftersom alla sändare har samma frekvens, medan FM-sändare måste använda olika frekvenser.

Innehåll

DAB i Sverige

Vanligen har endast Sveriges Radio DAB-sändningar. De täcker en liten del av landet, i områdena runt Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå. Sändningarna sker i block 12B. SR sänder idag 7 kanaler i digitalradion:

Historik

SR startade på försök DAB-sändningar den 27:e september 1995. Sverige var första land i världen och därefter (en timma senare) kom Storbritannien. SR använde block 12B för rikssändningar och block 12A, 12C och 12D för regionala sändningar. Det betydde att man till exempel från sändaren i Göteborg kunde välja mellan att ta in P4 Riks, SR Göteborg och SR Väst, medan FM-kanalerna delar på samma frekvens så att bara en i taget (P4 Riks eller SR Göteborg) kan sända.

Kanalplanen för 12B kunde se ut se här:

SR har också en kanal för dataöverföring, SR Plus.

Från och med år 2002 reducerades SR:s budget för DAB-sändningar, vilket gjorde att DAB-sändningarna upphörde från alla sändare utom i fyra områden: Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå. Detta betyder att DAB förlorade en av sina stora fördelar framför FM, nämligen att mottagaren vid mobil användning inte behöver söka upp en ny frekvens när den flyttar sig mellan olika sändares områden. Samtidigt upphörde alla regionala sändningar. Sedan dess ligger större delen av DAB-nätet i malpåse.

SR har sedermera börjat sända ett antal nya kanaler. Eftersom de endast sänder åtta kanaler samtidigt i block 12B har därmed sändningarna av de ordinarie kanalerna upphört. I mars 2005 finns följande kanaler, av vilka vissa bara sänds vissa tider:

Digitalradiokommittén utredde på regeringens uppdrag från juni 2002 framtiden för digitalradion och lade fram sitt slutbetänkande 18 februari 2004: Digital Radio, SOU 2004:16. Den föreslår att försöksverksamheten med DAB fortsätter till år 2008, varpå den ska utvärderas på nytt. Under tiden ska även privata sändare kunna få tillstånd. Återupptagande av rikstäckande sändningar föreslås inte, men kan göras på programföretagens bekostnad.

I början av oktober 2005 gjordes ett försök med privata lokal- och närradiosändningar i DAB. Detta skedde i Stockholm i block 12C från Nackamasten. Det var RIX FM, NRJ, Bandit 106-3, Mix Megapol, The Voice, Studio 107,5 och Radio Sydväst 88.9 som sände digitalt.

Regeringen meddelade den 14 december 2005 att man ansåg att det inte fanns skäl att i nuläget gå vidare med Digitalradiokommitténs förslag. Istället gav man Radio och TV-verket ett treårigt uppdrag att bevaka och rapportera om utvecklingen för digital radio. Verket har redovisat sin första delrapport Framtidens Radio vilken går att finns på http://www.rtvv.se. Vad beskedet innebär för utbyggnad av DAB-sändningarna är i dagsläget oklart.

I augusti 2006 meddelade PTS att Sverige får tillgång till frekvenser för ytterligare DAB-radionät. Detta är resultatet av den europeiska frekvenskonferensen RRC06 som ägde rum hos ITU i Genève. Utfallet av RRC06 lägger grunden för frekvenstilldelningar i de över 100 länder som alla begärde spektrum för att kunna sända DAB. Totalt i Sverige finns det utrymme för fyra stycken DAB-nät, varav tre blir regionalt nedbrytbara. På tv-sidan kommer Sverige att ha åtta frekvensnät för digital marksänd TV. Ett av tv-näten kan brytas upp till fyra stycken DAB-nät vilket innebär att det finns utrymme för totalt åtta stycken svenska DAB-nät.

I januari 2007 meddelade Sveriges Radio att man har kommit överens med sändarbolaget Teracom om fortsatta DAB-sändningar fram till och med 2009. Detta efter att regeringen meddelat Sveriges Radio villkor gällande både analog och digital radio i deras sändningstillstånd som löper fram till 2009-12-31. I sändningstillståndet anges att Sveriges Radio ska sända åtta digitala kanaler i det rikstäckande blocket 12B och att de regionala blocken kan tas i bruk för ytterligare kanaler. Sveriges Radio får också möjlighet att på försök sända program med det kommande sändningsformatet AACplus.

I februari 2007 meddelade den internationella standardiseringsorganisationen WorldDMB att det kommande sändningsformatet med aacPlus har blivit godkänt av ETSI som en internationell digitalradiostandard inom ramarna för Eureka-147 DAB. Det nya tillägget till digitalradiostandarden kommer att heta DAB+. Fördelarna med DAB+ är möjlighet att sända mer än dubbelt så många kanaler på samma frekvensutrymme, och med bättre ljudkvalitet än det tidigare MP2-formatet. DAB+ innehåller även möjlighet att sända 5.1-ljud enligt formatet MPEG Surround.

I juni 2008 redovisade Radio- och TV-verket sin slutrapport Framtidens Radio. I rapporten framstår att DAB+ är den teknik som anses mest lämpad för att digitalisera radion. Tekniken skulle innebära att upp till 80 kanaler får plats inom den svenska frekvensplanen och ger samtidigt en miljömässig fördel med 75 % lägre elförbrukning än dagens FM-nät. I samband med rapporten meddelar de svenska programbolagen Sveriges Radio, MTG radio och SBS Radio ett stöd för DAB+ och att de avser att samarbeta om teknikfrågorna så att det blir möjligt att erbjuda ett brett utbud av kanaler till lyssnare över hela Sverige.

DAB i Finland

Finland startade sina digitala sändningar under 1999 genom public serviceföretaget YLE. Det nationella nätet hade 2002 en befolkningstäckning om cirka 40 procent, dvs. cirka 2 miljoner invånare, medan den regionala multiplexen hade en befolkningstäckning om cirka 1,2 miljoner invånare. I november 2003 fick företaget Digita tillstånd som nätverksoperatör för både den nationella och den regionala multiplexen. YLE tilldelades 4/6 av kapaciteten i båda multiplexerna. Telemast Nordic Oy fick tillstånd som nätverksoperatör för ett lokalt nätverk i Helsingfors med omnejd. Hittills har det endast varit Yle Radio som sänt i DAB. Inga tillstånd har givits ut till kommersiella radiostationer. Under våren 2005 tog därför YLE beslut att tills vidare avbryta DAB-sändningarna, till dess att det fanns kommersiellt underlag att starta på nytt.

DAB i Danmark

Danmarks Radio sänder idag (hösten 2006) 16 stycken DAB-kanaler och den kommersiella radiostationen Radio 100 FM sänder sina FM-program även via DAB. Sedan år 2002 har Danmark haft ett nationellt och två regionala sändarnät för distribution av DAB. Det nationella nätet har sedan mitten av 2004 en täckning om 80 procent utomhus och 70 procent inomhus. De två regionala näten omfattar Jylland respektive Fyn, Själland och omkringliggande öar inklusive Bornholm. Sändarnäten kommer under 2006–2007 att få en täckningsgrad om närmare 100 procent. Omkring 200 000 mottagare har sålts i Danmark, varav mer än hälften, 140 000 mottagare, såldes under 2005. DAB-radion har ungefär 450 000 lyssnare och lyssnarandelen förväntas stiga till 1 miljon vid årets slut. Det kommersiella målet är att sälja ytterligare 200 000 mottagare under år 2006. I början av juni 2006 slöt Danmarks regering, med stöd av ett flertal partier, ett medieavtal som bl.a. innebär att den digitala radion via DAB ska byggas ut ytterligare. 3–4 landstäckande sändningsmöjligheter ska bjudas ut på auktion snarast möjligt med syfte att programverksamheten ska starta den 1 januari 2007.

DAB i Norge

I Norge startade provsändningarna av DAB i mitten på 90-talet och sändarnätet för DAB täcker 70 procent av befolkningen. Aktörerna, med NRK och P4 i spetsen, har satsat på DAB efter politisk konsensus om att det var riktigt att bygga ut DAB. NRK har regionsändningar som våren 2006 når 30 procent av landets befolkning. Den nationella multiplexen inrymmer den privata radioaktören P4, public service-företaget NRK och provsändningar från Radio2digital som enbart har tillstånd för att sända digitalt. Det regionala DAB-nätet används för att distribuera kanalen P1 med regionala sändningar från olika områden. I november 2007 hade 191 000 mottagare sålts i Norge. I slutet av år 2004 tillsattes i Norge en arbetsgrupp med representanter från både myndigheter och kommersiella aktörer för att utreda digitalradions framtid. Arbetsgruppen lämnade sin rapport till Kultur- och kyrkodepartementet i december 2005. Arbetsgruppen ansåg att DAB var den mest flexibla och ekonomiskt fördelaktiga plattformen för digital radio i Norge. För att ge aktörerna nödvändig förutsägbarhet och undgå höga kostnader för dubbeldistribution under lång tid föreslog arbetsgruppen att det analoga FM-nätet ska släckas 2014. Vidare ansåg arbetsgruppen att det endast är DAB-sändningar som kan ge universell och fri tillgänglighet och full mobil täckning. Andra plattformar kommer att komplettera DAB och sammantaget utgöra den digitala distributionen av radio. Under år 2007 ska DAB få en täckning om 80 procent.

DAB i Storbritannien

I Storbritannien påbörjade BBC provsändningar med DAB 1995, men först år 2002 började företaget på allvar att satsa resurser på DAB. Det finns två nationella multiplexer i Storbritannien. BBC disponerar den ena multiplexen och Digital One, ett privat programföretag, den andra multiplexen. För närvarande är täckningsgraden för BBC runt 85 procent av befolkningen. År 2006 har de kommersiella DAB-sändningarna en befolkningstäckning om mer än 85 procent av befolkningen. Digital One, den privata operatören, driver världens största digitala radionätverk med över 90 sändare. Utöver de två nationella multiplexerna finns det lokala/regionala multiplexer. Det finns totalt cirka 400 DAB-kanaler i Storbritannien. Mätningar från RAJAR (Radio Joint Audience Research Ltd.) visar att det dagliga radiolyssnandet via DAB nu är större än för alla andra plattformar för digitalradio (DVB, 3G och Internet) sammantaget. Sedan 2001 har det sålts över 7 000 000 DAB-mottagare i Storbritannien.

DAB i Schweiz

I Schweiz täcker de rikstäckande DAB-näten 80% av befolkningen i början av 2007. Under året ska man fortsätta att bygga ut näten så att de täcker 90% ev befolkningen i slutet av 2007 och så att hela befolkningen täcks innan 2009. Flera regionala DAB-nät har startats för att täcka delar av den tysk- och italiensktalande befolkningen med program på deras egna språk. I januari 2007 sänder den statliga public-service-radion SRG SSR idée suisse totalt 30 stycken radiokanaler varav 11 är tyskspråkiga (5 unika kanaler som bara sänds i DAB), 10 är franskspråkiga (4 unika) och 9 kanaler sänds på italienska (6 unika).

DAB i Sydkorea

I december 2005 blev Sydkorea det första landet som startade kommersiella sändningar av både digital radio och mobil TV i samma DAB-nät. För att sända mobil TV används sändningsformatet DMB som ingår i Eureka-147 DAB-standarden. Vid utgången av 2008 hade mer än femton (15) miljoner sydkoreaner köpt en DAB/DMB-mottagare. DAB-näten täcker idag ca 52% av befolkningen, i huvudsak i huvudstaden Seoul, men ska innan 2011 utökas till att även omfatta landsbygden och totalt ca 80% av befolkningen. Samtliga större programbolag sänder en mix av radiokanaler, TV-kanaler och datatjänster:

  • KBS Public broadcaster 1 video, 3 audio, 1 data
  • MBC Commercial Broadcaster 1 video, 3 audio, 1 data
  • SBS Commercial Broadcaster 1 video, 3 audio, 3 data
  • YTN DAB Commercial Broadcaster 1 video, 2 audio, 1 data
  • UI Media Commercial Broadcaster 1 video, 2 audio, 1 data
  • KMMB Commercial Broadcaster 2 video, 1 data

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/DAB"
Personliga verktyg