Commedia dell'arte

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Antoine Watteau - Commedia dell'arte

Commedia dell'arte, av italienska commedia "skådespel", "lustspel" och arte "konst", "hantverk", "yrke", är en teaterform med ett givet galleri av rollfigurer som ofta parodierar olika yrkesgrupper genom variationer av återkommande scener. Commedia dell'arte uppstod i Italien i mitten av 1500-talet.

Innehåll

Commedia dell'arte växer fram

I södra Europa fanns under medeltiden en sorts gycklare, regelrätta teatersällskap som turnerade runt om i landet och roade folk. Den teaterform som skapades genom dessa grupper kallades "Commedia dell'arte", och uppstod i mitten av 1500-talet. Ur denna konstformen växte sedan moderna lustspel och fraser fram. Också den moderna cirkusen och varietén har mycket gemensamt med Commedia dell'arte. De uppsluppna och spexartade stycken som man spelade bygger på några ständigt återkommande inslag.

Commedia dell'arte var den första västerländska teaterformen som tillät kvinnor på scenen. Ur ett genusperspektiv, förlagt till renässansen och 1700-talet, kan teaterformen klassas som feministisk då de manliga karaktärernas kön ligger dem till last, medan kvinnorna, genom sin kvinnlighet, är balanserade och intelligenta.

Columbine och Harlekin

Återkommande rollfigurer

Harlekin

Huvudartikel: Harlekin

Den mest kände karaktären är Harlekin, eller som han kallades från början, Arlecchino. Han var en parodi på befolkningen i Bergamo. Han var grov i mun, trögtänkt och ständigt hungrig. Hans kostym var sydd av säckväv. Lappar i olika färger täckte kostymen och symboliserade hans fattigdom. Arlecchino blev under 1700-talet Harlequin (och på svenska Harlekin). Han blev mer kvicktänkt och kostymen övergick till en rombmönstrad och färgglad dress. I sitt bälte bär han en sk. batocio (batong) som han använde som bestick, vapen, paddel och flugsmälla.

Övriga figurer

Harlekins flickvän är den söta Colombine. I henne är också Pajazzo (Pagliaccio) olyckligt förälskad. Denne är en melankolisk clown med toppig hatt och vitsminkat ansikte. I Frankrike kallas figuren för Pierrot, och i våra dagar återfinns han främst i clownnummer på cirkus.

Andra fasta karaktärer i commediauniversat är den pilske och snåla gubben Pantalone ("Byxa"), soldatparodin Il Capitano ("Kaptenen"), akademikern, matvraket och pratkvarnen Il Dottore ("Doktorn"), den vidskepliga latmasken Pulcinella, de unga älskarna (Innamorati), den trögtänkte tjänaren Zanni och småtjuven Brighella.

Alla karaktärerna i Commedia dell'arte kallas masker, oavsett om de bär halvmask eller inte. Karaktärerna styrs av primitiva drifter så som sex, girighet och hunger.

Konstformens död och efterföljare

När Commedia dell'arte så småningom dog ut som levande teaterform levde den vidare i dock- och kasperteater. Karaktärerna i Commedia dell´arte förekom i de venetianska adelspalatsens små eleganta marionetteatrar. Det är däremot framför allt i handdocksteatern (det som på svenska felaktigt kallas kasperteater) som figurerna fortsätter att roa publiken och spreds över Europa. Pulcinellafiguren benämns Guignol i Frankrike och blir Punch i England och Kasper i Sverige. Handdockan lämpade sig oftast bättre än den rörelsemässigt mer eleganta marionetten när det gällde att framföra de burleska upptågen. (Commedians grundelement finns även företrädda i bl.a. Molières, Goldonis och Holbergs komedier.) Även den s.k vaudeville-traditionen med Bröderna Marx, Charlie Chaplin, Buster Keaton och The little Rascals har sina rötter i commedian. I Sverige har Commedia dell'arte under de senaste åren främst förvaltats av commediatrupperna Kompani Komedi, 1 2 3 Schtunk, Teatropen och Bouffonteatern.

Litteratur


Personliga verktyg