Christian Fürchtegott Gellert
Från Rilpedia
Christian Fürchtegott Gellert, född 4 juli 1715 i Hainichen, Sachsen, död 13 december 1769 i Leipzig, var en tysk skald och filosof.
Gellert kom 1729 i fursteskolan i Meissen och blev 1734 student vid universitetet i Leipzig. Han ämnade först bli präst, men valde sedan den akademiska banan. Han började 1745 hålla föreläsningar, som vann mycket bifall, och blev 1751 e. o. professor i filosofi. Gellert var mycket beundrad och älskad av sina samtida. Han var sannolikt Tysklands populäraste skald före Schiller, och kung Fredrik II av Preussen kallade honom "den förnuftigaste av alla tyska lärda".
Mest spridda av hans verk blev de två samlingarna Fabeln und Erzählungen (I, 1746, II, 1748; I Fabler och berättelser, 1763; senare översatt av Carl Michael Bellman, 1793), som är skickligt, om också ordrikt berättade. Han skrev även lustspel, såsom Das Band (Det misstänkta bandet, 1773) och Das Loos in der Lotterie (1746; Den lyckeliga lottsedeln, 1779), och romanen Leben der schwedischen Gräfin von G*** (1747-48; Den svenska grefvinnan, 1757); den sistnämnda, som rönt inflytande av Richardson, verkar pinsam och omoralisk, trots salvelsen och moraliseringen, genom Gellerts ängslan för alla handlingar av kraft och beslutsamhet. Hans Briefe (1751) åtnjöt ett ofantligt stort anseende och ha i hög grad påverkat brevstilen. Geistliche Oden und Lieder (1757), som andas stark tro och förtröstansfull fromhet, är fortfarande ganska populära. Gellert utövade en viktig så att säga pedagogiskt litterär verksamhet, i det han vida utbredde intresset för vitterhet i Tyskland. Han var emellertid under senare delen av sitt liv nedtryckt genom sjukdom och blev gråtmilt sentimental i sitt föredrag.
Psalmer
- Jag kommer, Gud, och söker dig (1937 nr 195, 1819 nr 151) skriven 1757
- Mänska, o, vi dröjer du (1819 nr 453)
- På Gud och ej på eget råd (nr 555 1986, nr 326 1937, nr 252 1819) och (SMF 1920 nr 25), skriven 1757.
Källor
Hans Sämmtliche Werke (10 bd, 1769-74) har utgått i många upplagor.
Jfr Gellerts Leben av J. A. Grämer (1774) och Döring (1833), Gellert's Leben und Wirken av Ritter (1870), Das Gellertbuch av Neumann (1855; 2:a uppl. 1865) och Gellerts Tagebuch aus dem Jahre 1761 (2:a uppl. 1863).
Om Gellert såsom författare, se avhandlingar av Ellinger (1895), Haynel (1896), Coym (1898), Nedden (1899) och Handwerck (1891 och 1904). Två stoder har rests till G:s ära, den ena i Rosenthal vid Leipzig och den andra i Hainichen.
Externa länkar
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gellert, Christian, 1904–1926 (Not).
|
||||||||
