Från Rilpedia

CCK är en polypeptid som upptäcktes redan på 1920-talet vid en tid då forskarna letade efter "hormoner" - ett begrepp som myntades i början av 1900-talet då man plötsligt förstod att inte bara nerver kan förmedla signaler till olika organ i kroppen, utan även kemiska substanser som färdades i blodet (hormoner). Vid CCKs upptäckt fann man att dess funktion var att stimulera gallblåsan att utsöndra galla och först senare förstod man att den också stimulerade bukspottskörtelns (pankreas) sekretion av enzymer. CCK-peptiden förekommer i olika längder och därför talar man om en familj av CCK-peptider. CCK förekommer inte bara i magtarmkanalens slemhinna utan också i nervsystemet och frisätts till exempel av hypothalamus och fungerar då som en neurotransmittor. Forskning i modern tid har visat att CCK har betydelse som ett mättnadshormon och att den också kan minska saltsyrasekretionen i magsäcken.

När tunntarmen fylls upp sekreras CCK och minskar magsaftsbildandet, pepsinogen och saltsyra.