Charlotte Augusta av Wales
Från Rilpedia
Charlotte Augusta av Wales, född 7 januari 1796, död 6 november 1817, var enda barnet till Georg IV (vid denna tid prins av Wales) och Caroline av Braunschweig.
Tidigt liv
Hon föddes i Carlton House i London och hennes födelse var något av ett under då Georg IV senare menade att han och hans maka bara haft sex tre gånger under hela deras äktenskap. Då hon var några månader gammal separerade Charlottes föräldrar och hennes mors tid med henne begränsades av fadern.
Hon kom att bli en egensinnig och svår tonåring som förlorade kontakten med modern, då Caroline beslutade sig för att gå i exil på kontinenten. Charlotte stängdes in på Cranbourne Lodge i Windsor, Berkshire från juli 1814 till januari 1816 medan prins Leopold av Sachsen-Coburg-Saalfeld utövade påtryckningar på prinsregenten och det engelska parlamentet för rätten att uppvakta henne. [1].
Äktenskap, barnafödsel och död
Charlotte gifte sig med prins Leopold 2 maj 1816 på Carlton House . Samtida källor beskriver äktenskapet som lyckligt, och de bodde på Claremont House, en bröllopsgåva från nationen. Efter två missfall i början av äktenskapet blev hon gravid en tredje gång. Även om hon mådde bra i början av graviditeten, vidtog läkarna extra försiktighetsåtgärder; denna tids läkarvetenskap föreskrev åderlåtning och en strikt diet, som bara försvagade Charlotte. Efter en femtio timmar lång förlossning på Claremont, födde hon en dödfödd son 5 november 1817, och förblödde till döds tidigt nästa morgon [2].
| ” | Två generationer förlorade —förlorade i ett ögonblick! Jag sörjer för min egen skull, men även för prinsregenten. Min Charlotte är förlorad för landet—det har förlorat henne. Hon var god, hon var en beundransvärd kvinna. Ingen kände min Charlotte som jag gjorde. Det var min uppgift, min plikt, att lära känna hennes person, men även glädje. | ” |
|
— Prins Leopold till Sir Thomas Lawrence |
||
Förlossningsläkaren, Sir Richard Croft, som misslyckats med att använda förlossningstång, begick självmord. Därigenom orsakade denna graviditet tre dödsfall. Prinsessan begravdes i St. George's Chapel, Windsor med sonen vid sina fötter. Hennes död sörjdes över hela nationen, i samma skala som efter Prinsessan Dianas död 1997, även om Percy Bysshe Shelley i An Address to the People on The Death of the Princess Charlotte (1817) skrev att även om hennes död var mycket sorglig, var avrättandet följande dag av de tre män som lett Pentrichupproret en ännu större tragedi.
Charlottes död ledde till att prinsregenten stod utan direkt arvingar och resulterade i att hennes ogifta farbröder snabbt gifte sig (hennes farbror Edward av Kent, fick en arvinge; Viktoria). Hennes far gifte inte om sig efter hustruns död och försökte inte få fler barn.
