Centralsibiriska platån
Från Rilpedia
Den centralsibiriska platån eller det centralsibiriska höglandet (ryska: Среднесиби́рское плоского́рье) är en stor region i centrala Sibirien som sträcker sig från floden Jenisej i väst till floden Lena i öst.
Regionens yta är ungefär 2 miljoner kvadratkilometer. I norr ansluter det nordsibiriska låglandet som kännetecknas av stora träskmarker. I syd är platån avgränsad genom bergsområdena Sajanbergen, Bajkalbergen och Stanovojbergen. Väster om Jenisej ansluter det västsibiriska låglandet. Den östra delen av platån skiljas ibland från de övriga områden och betecknas som centraljakutiska slätter. Öster om Lena stiger landskapet upp och bildar Verchojanskbergen.
Platån har i genomsnitt en höjd mellan 500 och 700 meter över havet och vissa regioner stiger upp till 1000 meter. Den högsta punkten med 1 701 meter över havet finns i Plutoranabergen (Gory Plutorana) som bildar platåns norra gräns.
Vegetationen kallas taiga med storskaliga barrskogar. I norr går taigan långsamt över till tundran. I dessa norra delar växer på grund av permafrost inga höga växter och därför finns här huvudsakligen mossa, buskar och ormbunksväxter.
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 26 mars 2009.