Från Rilpedia

Carl Friedrich Naumann, född 30 maj 1797 i Dresden, död där 26 november 1873, var en tysk mineralog och geolog.

Naumann gjorde 1821-1822 en geologisk resa i Norge och meddelade dennas resultat i Beiträge zur kenntniss Norwegens (två delar, 1824). Han blev professor i Freiberg 1826 i kristallografi och 1835 i geognosi, då han även fick uppdrag att utarbeta en geologisk karta över Sachsen, vilket arbete han utförde tillsammans med Bernhard von Cotta och varöver han meddelade en översikt 1845. Åren 1842-1872 var han professor i mineralogi och geognosi i Leipzig.

Bland hans arbeten märks Lehrbuch der reinen und angewandten Krystallographie (två band, 1829-1830), Elemente der Mineralogie (1846; efter Naumanns död bearbetad av Ferdinand Zirkel, 14:e upplagan 1901) och Lehrbuch der Geognosie (1850-1854; andra upplagan, ej fullt avslutad, 1858-1873, tre band).

Källa

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Naumann, 1904–1926 ^(Not).