Carl Christoffer Gjörwell
Från Rilpedia
Carl Christoffer Gjörwell (d.y.), född 19 januari 1766 i Stockholm, död där 14 november 1837, var en svensk arkitekt, son till Carl Christoffer Gjörwell d.ä.
Gjörwell studerade vid Målar- och bildhuggarakademien och anställdes 1788 under Louis Jean Desprez som byggnadselev vid det stora slottet på Haga samt 1792 vid Stockholms stads arkitektkontor. År 1794 gjorde han en studieresa, bland annat till Rom. Efter sin hemkomst, 1796, anställdes han som vice stadsarkitekt under Eric Palmstedt, till en början företrädesvis som arkitekt för lantbyggnader, herresäten och dylikt. Även större företag (bland annat omgestaltandet och tillbyggandet av Karlbergs slott till krigsakademi) anförtroddes honom, varvid dock Desprez hade högsta ledningen.
Gjörwells första fullt självständiga arbete av mera omfattande art var ritningarna till Åbo universitetshus, uppfört 1802-15 under ledning av Charles Bassi, en annan av Desprez lärjungar. Gjörwell blev 1803 Palmstedts efterträdare som stadsarkitekt i Stockholm samt valdes samma år till medlem av Konstakademien. År 1808 fick han professors titel. Han hade då uppfört Drottningens paviljong på Haga, Ekotemplet vid Haga samt uppgjort ritning till ombyggnaden av Säfstaholms slott (utförd 1804-15) och till Vestmanska huset (från 1828 Vetenskapsakademiens lokal), som på 1860-talet ändrades och tillbyggdes, så att dess gamla utseende utplånades. Gjörwells sista större arbete var Garnisonssjukhuset (nuv. Landstingshuset på Kungsholmen) (fullbordat 1834). Han var även, tillsammans med Charles Bassi, arkitekt vid uppförandet av huvudbyggnaden på ättens Horn af Åminne stamgods på Åminne herrgård i gamla Åbo och Björneborgs län i Finland. Samtidigt uppförde han flera mindre byggnader för enskilda, uppgjorde ritningar till altardekorationer, predikstolar (t.ex. de i Kungsholms kyrka), gravmonument m.m.
Som arkitekt tillhörde Gjörwell Desprez skola eller ungefär samma riktning, som i Frankrike uppkom på 1760- och 1770-talen och vilken betecknas av ett återgående till den romerska antiken och en något överdriven uppfattning av dess enkelhet och stränghet. Gjörwells större byggnader utmärker sig genom enkel och klar fördelning samt mycken måtta i det dekorativa, men är snarare verk av en lugn och jämn beräkning än av en skapande eller kraftigare bildande ande. Som dekoratör och inredare prisades Gjörwell av samtida. Han utförde i sin ungdom även några raderingar i böcker, utgivna av fadern.
Han har fått en gata uppkallad efter sig på Kungsholmen: Gjörwellsgatan (gatan mot Essingeöarna)
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).