Från Rilpedia

Kabinda (Cabinda) är en provins i Angola i Västafrika, avskilt från resten av landet av Kongo-Kinshasa som gränsar till provinsen i söder och öster. I norr gränsar Kabinda mot Republiken Kongo och i väster finns Atlanten. Ytan är 7 270 km² och antalet invånare 219 700 (2004)

I Kabinda produceras hårda träslag, palmoljeprodukter, kaffe, kakao och gummi. 1968 började de rika oljeförekomsterna att exploateras och idag sker det mesta av Angolas petroleumproduktion i denna provins.

Historia

När portugisiska upptäcktsresande, missionärer och handelsmän anlände till Kongoflodens mynning i mitten av 1400-talet så kom de i kontakt med den mäktige kungen av Manikongo som kontrollerade stora delar av regionen genom överhöghet över mindre kungadömen, som Ngoyo, Loango och Cacongo i nuvarande Cabinda.

Portugiser, holländare och engelsmän etablerade efter hand handelsstationer, virkes- och palmoljeproduktion. I takt med den europeiska närvaron tilltog även konflikterna mellan de rivaliserande kolonialmakterna.

Genom Simulambucofördraget 1885 mellan Portugals kungahus och Cabindas prinsar, utropades ett portugisiskt protektorat som garanterade de lokala prinsarnas rättigheter och Cabindas självständighet från Angola. Ursprungligen utgjorde Kongofloden naturlig gräns mellan Cabinda och Angola, men vid Berlinkonferensen 1885, utvidgades Kongostatens område västerut till Kongoflodens mynning i Atlanten.

Alvorfördraget 1975, stadgade att Cabinda skulle vara en del av Angola, men detta fördrag förkastades av alla politiska krafter i Cabinda. De betraktar dokumentet som ogiltigt och icke bindande eftersom de själva haft minimalt inflytande över dess utformning.

Befrielserörelser

Enklaven Cabindas befrielsefront (Frente para a Libertação do Enclave de Cabinda, FLEC), kontrollerade större delen av enklaven 1975 och etablerade en provisorisk regering, ledd av Henriques Tiago. Den 1 augusti samma år proklamerades Cabindas självständighet från Portugal och Luiz Branque Franque valdes till landets första president.

Efter Angolas självständighetsdeklaration i november 1975 invaderades Cabinda av angolanska och kubanska styrkor som avsatte landets regering och inlemmade Cabinda i Angola.

FLEC har, utan framgång, fortsatt sin politiska och militära kamp för Cabindas befrielse alltsedan ockupationen 1975. FLEC har under årens lopp splittrats i flera olika grupper med olika syn på våldsanvändande som kampform.

I april 1997 blev Cabinda medlem av Organisationen för orepresenterade nationer och folkgrupper, en demokratisk internationell organisation bestående av olika minoritetsgrupper och ursprungsbefolkningar, ockuperade länder och territorier med visst självstyre.

En FN-kommission för mänskliga rättigheter i Cabinda rapporterade 2003 att de styrande angolanska MPLA-styrkorna begått många svåra övergrepp på civilbefolkningen. Dessa övergrepp fortsätter enligt rapporter från organisationen Human Rights Watch.

Fredsavtal

I juli 2006, efter fredsförhandlingar i Republiken Kongo, tillkännagav Antonio Bento Bembe att befrielserörelsen var redo att underteckna ett avtal om vapenvila med Angola i utbyte med löften om någon form av autonomi för Cabinda.

FLEC-FAC förklarade att de inte hade gett Bembe något förhandlingsmandat gentemot Angola och att man inte kommer att ge upp motståndskampen förrän man uppått full självständighet för Cabinda.