Commodore 64

Från Rilpedia

(Omdirigerad från CBM 64)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Commodore 64
Commodore64.jpg
Information
Operativsystem Basic V2
Processor MOS 6510
Klockfrekvens 0,98 MHz(PAL) 1,02 MHz(NTSC)
Bussbredd 8/8 bit
Minne ROM 20 KiB
Minne RAM 64 KiB
Övriga detaljer
Grafikkrets: VIC II
Textskärm 40x25 tecken
Grafikskärm 320x200, 16 färger
Multicolor-läge 160x200 pixel
Ljudkrets: SID 6581/8580
3 stämmor
9 oktaver
4 vågformer

Commodore 64 (även kallad VIC64 eller CBM64 och ofta förkortad C64) är en hemdator som tillverkades av Commodore mellan 1982 och 1994. Datorn var mycket populär under 1980-talet och i början av 1990-talet. Med omkring 30 miljoner sålda enheter är Commodore 64 den bäst sålda datorn genom tiderna.

Till skillnad från datorer som såldes genom auktoriserade försäljare har C64 sålts även i varuhus och leksaksaffärer. Maskinen kan kopplas direkt till en tv-apparat och dess aggressiva prisföring var troligen en av orsakerna till spelkraschen 1983.

Ungefär 10 000 programtitlar har hittills utvecklats för C64. Detta inkluderar utvecklingsprogram, kontorsprogram och spel. Maskinen sägs även ha populariserat demoscenen. Dess originalhårdvara används idag av hobbyister, men C64-emulatorer ger möjligheten till alla användare med en vanlig modern dator att köra dessa program.

Innehåll

Bakgrund

Portarna på Commodore 64 (Från vänster: Instickskort, Kanaljustering, Antennutgång, Video/Audio, Floppy/Skrivare, Kassettport, TTL-RS232. Kortsida: Joystick 1, Joystick 2, Strömbrytare, Elintag)

I januari 1981 började Commodores underföretag MOS Technology att tillverka ett nytt grafik- och ljudchip för något de tänkte skulle bli nästa generations spelkonsol. Utvecklingen av dessa chip slutfördes november 1981, men konsolprojektet blev avbrutet efter ett möte med Commodores chef Jack Tramiel. Tramiel ville använda chippen som grund åt en efterföljare till den populära VIC-20, det skulle vara en ny dator med 64 kB RAM-minne. 64 kB var dubbelt så mycket RAM som de flesta datorer innehöll under slutet av 1981; 64 kB var dyrt, men Tramiel visste att DRAM-priserna höll på att falla och att de eventuellt skulle hamna på en acceptabel nivå innan maskinen skulle börja tillverkas i full produktion.

Designgruppen bestående av Robert Yannes och Charles Winterble fick mindre än två månader på sig att utveckla en prototyp som gick under kodnamnet VIC-40, den skulle vara klar i tid till vinterns Consumer Electronics Show januari 1982. C64:an fick bra uppmärksamhet, David A. Ziembicki, en utvecklare på Commodore har nämnt att Atari-anställda på Consumer Electronics Show inte förstod hur de kunde ge ut denna dator för 595 dollar. Tillverkningskostnaden för varje C64 var ungefär 135 dollar.

Samtidigt som Commodore lanserade Commodore 64 försökte de att lansera en spelmaskin kallad Max Machine baserad på samma kretsar. Intresset för denna maskin var litet och den skrotades ganska snart.

Commodore vinner marknadskriget

C64:an mötte många konkurrerande hemdatorer under introduktionen i augusti 1982. Med ett bra pris och avancerad hårdvara klassade C64:an ut många av sina konkurrenter. I USA var de största konkurrenterna Atari 800 och Apple II. Atari 800 var hårdvarumässigt lik, men den var istället dyr att tillverka, vilket snart tvingade Atari att omarbeta sin maskin för att göra den mer kostnadseffektiv. Detta resulterade i Ataris 600XL/800XL-maskiner. Apple II var underlägsen C64:an inom grafik- och ljudmöjligheter, men Apples maskin var istället mycket uppgraderingsbar.

I Storbritannien var Commodores huvudsakliga konkurrenter datorerna Sinclair ZX Spectrum och Amstrad CPC. Spectrum var länge marknadsledande, men vid mitten av 1980-talet var Commodore 64 mer populär.

Nyckeln till C64:ans framgång var Commodores aggressiva marknadstaktiker då de sålde genom varuhus, lågprisaffärer och leksakshandlare utöver datorbutiker. I USA 1983 erbjöd Commodore $100 rabatt vid köp om de i utbyte fick en annan spelkonsol eller hemdator. Vissa postorderföretag och återförsäljare erbjöd Timex Sinclair 1000 för $10 dollar vid köp av en C64, så att konsumenter kunde sända Timex Sinclair-datorn till Commodore, ta emot rabatten och tjäna på skillnaden.

Enligt Guinness rekordbok är Commodore 64 den mest sålda datorn genom tiderna med 25 miljoner sålda exemplar. Bara i Sverige såldes 100 000 exemplar, troligen mest av alla hemdatorer.

När den introducerades på svenska marknaden våren 1983 kostade den cirka 6 000 kr, men priset sjönk snabbt. I en annons från Handic Electronic AB i Aftonbladet julen 1983 säljs VIC 64 för 3 995 kronor. I annonsen framgår det att datorn har ett mycket stort internminne och fantastiska färg- och ljudeffekter.

C64-efterföljare

Här ses tre versioner av Commodore 64; överst C64 (1982), sedan C64C (1986) och C64G (1987).

1984 släppte Commodore SX-64, en portabel version av C64. SX64 är speciell då den var den första bärbara datorn med full färgåtergivning. Enheten hade en 5-tums CRT-skärm och en integrerad 1541 diskettstation. Färre än 10 000 enheter såldes och den slutade tillverkas 1986.

1984 hade Commodore som mål att ersätta C64 med Commodore Plus/4, som hade bättre färgåtergivning och använde sig av BASIC version 3.5. Commodore gjorde ett misstag i att det stora programutbud som fanns till C64 var inkompatibelt med Plus/4. Datorn hade även problem med hårdvaru-sprites, samt hade sämre ljud, två områden som gjorde C64 så framgångsrik. Den nya maskinen sålde inte bra medan C64 fortsatte gå bra.

Commodore 128 släpptes 1985. Den hade mer minne och ett mer uppdaterat Basic- och CP/M-stöd, dock förlegad när datorn kom. Commodore var övertygade om att de inte skulle göra samma misstag som med Plus/4 och utvecklade Commodore 128 så att den var minst lika bra och helt kompatibel med C64. C128 kunde köras i C64-läge och det var där majoriteten av dessa maskiner gick, framförallt speltillverkarna satsade inte på C128 och det gjorde att modellen aldrig blev framgångsrik. C128 fanns i två modeller, en som liknar C64 med tangentbordet i datorn men med numeriskt tangentbord, och en som dator i desktop-utförande med inbyggd diskettstation, Commodore 128D.

När Commodore 128 och andra konkurrenters mer avancerade hemdatorer kom på marknaden blev C64 ännu billigare. 1986 släpptes Commodore 64C som hårdvarumässigt var identisk med originalet, men designen blev nyskapad i samma stil som C128 och den designtrend som rådde just då. 1987 kom Commodore 64G som hade samma form som den ursprungliga Commodore 64, men som behöll skalets färger från C64C.

1990- och 2000-talshårdvara

1990 nysläpptes C64 som spelkonsol, kallad C64GS. Denna använder sig av en modifierad ROM som ersätter BASIC-tolken med en bootskärm som informerar användaren om att sätta i ett cartridge. C64GS var ytterligare ett kommersiellt nederlag för Commodore, och maskinen släpptes aldrig utanför Europa.

1990/1991 skapades en avancerad efterföljare till C64, Commodore 65 (även känd som C64DX) men den kom aldrig längre än till prototypstadiet.

Sommaren 2004, efter ett uppehåll i över 10 år, släppte Tulip Computers BC (ägare av märket Commodore sedan 1997) C64 Direct-to-TV (C64DTV), ett joystickbaserat tv-spel baserat på C64 med 30 inbyggda spel i ROM:en. C64DTV designades av Jeri Ellsworth, en självlärd datordesigner.

Fortfarande idag, över 20 år efter att Commodore 64 började tillverkas, utvecklas ny hårdvara, som ethernet-nätverkskort, speciella hårddiskar och flashminnestillämpningar. Det går även att använda det nya operativsystemet Contiki tillsammans med ett nätverkskort för att surfa på webben samt köra webbserver på Commodore 64.

Till Commodore 64 finns ett antal processor uppgraderingar en av de mer häpnadsväckande är SuperCPU som använder sig av en 65C816-processor och gör det möjligt att öka processorns klockfrekvens till 20MHz.

En aktiv demoscen

Under tiden C64 introducerades var C64:ans närmaste konkurrent inom grafik- och ljudegenskaper Ataris 8-bitsdatorer. Genom att C64 hade så avancerade grafik- och ljudegenskaper brukar den tillskrivas att ha startat det som kallas demoscenen då den var mycket lämpad för detta. Maskinen är fortfarande mycket aktivt använd som demomaskin, speciellt inom musik; dess ljudchip SID används även i speciella ljudkort till pc-datorer.

Skillnaden mellan PAL- och NTSC-maskiner orsakar vissa kompabilitetsproblem, därför skapas de flesta demos på PAL-maskiner. Ett noterbart nyskapat spel är Enhanced Newcomer som tog ungefär 10 år att utveckla.

Program

C64 har ett stort mjukvaruutbud med över 10 000 titlar, endast Apple II kunde konkurrera med motsvarande mängder. En Apple II-emulator kallad The Spartan av Mimic Systems finns även till C64 men har aldrig fått särskilt stor popularitet.

BASIC

Commodore BASIC 2.0

BASIC-språket som är lagrad i datorns ROM erbjuder inget enkelt sätt att nå maskinens avancerade grafik- och ljudegenskaper. För att nå dessa minnesadresser är användaren tvingad att använda sig av PEEK- och POKE-kommandona, alternativt tredjepartstillverkares BASIC-språk som Simons BASIC eller att skriva programmen i assembler. Commodore hade vid utvecklingsstadiet möjlighet att sätta in ett nyare BASIC, men valde ändå BASIC 2.0 i C64, vilket var samma som i VIC-20 för att minimera kostnaden. BASIC till C64 utvecklades av Microsoft.

Utvecklingsprogram

Förutom spel- och kontorsprogram skapades många utvecklingsprogram av Commodore samt av tredjepartstillverkare. Många assemblerlösningar finns tillängliga, där kanske den bästa av dem är MIKRO assembler. Många företag har sålt BASIC-, C- och Pascalkompilatorer.

Det mest populära utvecklingsverktyget för spelprogram är Shoot'Em-Up Construction Kit, även känt som SEUCK. Programmet ger möjlighet åt ej programmeringskunniga att skapa egna, utseendemässigt professionella shoot 'em up-spel. Utvecklingsverktyg som Gary Kitchen's Gamemaker och Arcade Game Construction Kit ger användare ungefär samma möjligheter.

Uppbyggnad

Dess grafikkrets VIC-II och ljudkrets SID var båda mycket avancerade när den kom, och med sina 64 kilobyte till primärminne var den en av de mest avancerade hemdatorerna för sin tid. Commodore 64 har en 8-bitars CPU, MOS 6510, vilken är närbesläktad med MOS 6502 men med inbyggt stöd för att switcha datorns ROM in och ut ur den adresserbara adressrymden. Commodore 64 var ursprungligen tänkt att kunna kommunicera snabbare med de tillbehör som anslöts via den seriella porten men de förbättringar som teknikerna angett på ritningarna togs av misstag bort strax innan produktion. Kommunikationen via den seriella porten bygger på en modifierad standard kallad IEEE-488.

Specifikationer

  • Grafikhårdvara: MOS Technology VIC-II MOS 6567/8567 (NTSC) MOS 6569/8569 (PAL)
    • 16 färger
    • Textläge: 40×25; 256 tecken i en modifierbar[källa behövs] teckentabell (8×8, eller 4×8 i flerfärgesläge)
    • Skärmlägen: 320×200 pixlar (2 färger i varje 8×8-block), 160×200 (3 färger samt bakgrund i varje 4×8-block)
    • 8 sprites, 24×21 pixlar (12×21 i flerfärgersläge)
  • RAM:
    • 64 KiB (65536 bytes). 38911 bytes fanns tillgängligt för BASIC-program.
    • 0,5 KiB färg-RAM
    • Uppgraderingsbar till 320 KiB Commodore 1764 256K RAM Expansion Unit (REU).

Minneskarta

$E000 - FFFF ROM Operativsystem
$DD00 - Interface krets 2, NMI (6526 CIA)
$DC00 - Interface krets 1, IRQ (6526 CIA)
$D400 - SID (6581 SID)
$D000 - VIC-II (6566)
$C000 - CFFF RAM minne
$8000 - 9FFF Alternativ ROM
$0800 - 7FFF RAM minne avsett för Basic
$0400 - 07FF Skärmminne
$0000 - 03FF Diverse systemvariabler och stack.

Originaltillbehör

Se även

Externa länkar

Emulatorer

  • VICE emulator – C64-emulator för flera operativsystem (UNIX, BeOS, Windows med flera)
  • CCS64 – C64-emulator av Håkan Sundell
  • Win64 – C64-emulator för Windows
  • Power64 – C64-emulator för Mac OS X och Mac OS 9
  • Frodo – C64-emulator
  • JaC64 – On-line-C64-emulator helt i Java
  • FC64 - Flashbaserad C64-emulator med öppen källkod

C64-program och länksajter


v • d • r
Hårdvara släppt av Commodore.
8-bitars datorer
68K-datorer
Spelkonsoler

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Commodore_64"
Personliga verktyg