Bundesstraße 1

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Bundesstrasse 1)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Tysklands förbundsvägar

Bundesstraße 1
Förbundsväg

Basfakta

Längd

778 km

Invigd

Geografiska fakta

Börjar i

Aachen

Via

Neuss, Düsseldorf, Mülheim an der Ruhr, Essen, Dortmund, Paderborn, Braunschweig, Magdeburg, Potsdam, Berlin

Slutar i

Küstriner Vorland

Landkreisar/Kreisfria städer

Förbundsland/länder

Nordrhein-Westfalen
Niedersachsen
Sachsen-Anhalt
Brandenburg
Berlin

B1 är en förbundsväg i Tyskland. Den går från den nederländska gränsen vid Aachen i västra Tyskland till den polska gränsen vid Küstriner Vorland i östra Tyskland.

Den mest trafikerade sträckan efter vägen är i Ruhrschnellweg med 155.000 stycken fordon per dag, vilket gör sträckan till en av det mest använda i hela Tyskland. En annan del av sträckan, där det är mycket trafik, är i Rheinufertunnel i Düsseldorf. Vägen passerar också den kända bron Glienicker Brücke mellan Potsdam och Berlin, vilken representerar historia från Väst- och Östtyskland.

Vägen härstammar från tiden runt Kristi födelse. Vägen hette före 1945 Reichsstraße 1 och gick då från den belgiska gränsen vid Aachen till den litauiska gränsen vid Königsberg via Ruhrområdet, Magdeburg, och Berlin. Det gjorde vägen till den längsta vägen i hela Tysklands historia. På den tid då DDR existerade hette vägen Fernverkehrsstraße 1 och förkortades F1.

Historia

Vägen är runt 2000 år gammal. Den fungerade för i tiden som en handelsväg från den Belgiska nordsjökusten vid Brügge till den ryska staden Novgorod. Den har också fungerat som militärväg.

Reichsstraße 1

Riechsstraße 1 (förkortades R1) var runt 1392 km lång och gick från den Belgiska gränsen vid Aachen via Jülich, Düsseldorf, Essen, Bochum, Dortmund, Soest, Paderborn, Hameln, Hildesheim, Braunschweig, Magdeburg, Potsdam, Berlin, Altlandsberg, Küstrin, Landsberg, Konitz, Dirschau, Elbing, Braunsberg, Königsberg, Insterburg och Gumbinnen till Eydtkuhnen vid den litauiska gränsen. Sträckningen gjorde att vägen blev den längsta som har existerat i Tysklands historia.

Vägen började byggas två århundraden innan man började med beläggning i stor utsträckning. Vägen är också byggd under en lång tid, det gör att standarden varierade efter vägen, eftersom man inte hade lika mycket pengar i vissa regioner.
I mitten av 1800-talet blev vägen mellan Aachen och Jülich klar. Sträckan mellan Unna och Hörde blev klar 1788. Från Dortmund till Essen byggdes vägen kort därefter med Heinrich Friedrich Karl vom und zum Stein som intressent.

Sträckan mellan Berlin och Potsdam öppnades 1792 under Fredrik Vilhelm II av Preussen. En bit till i Brandenburg öppnades av hans son Fredrik Vilhelm III av Preussen år 1799. År 1824 var vägen mellan Berlin och Magdeburg klar. Köningsberg förbindes år 1828 och 1831 var vägen mot Insterburg färdig och 1835 färdig till gränsen mot Litauen.

I den västra delen av vägen var sträckan mellan Unna och Werl klar år 1818. Sträckan mellan Hagen, Wuppertal och Düsseldorf öppnade redan 1788 år. Men var en del av Reichsstraße 7.

Mellan 1926 och 1932 byggdes Ruhrschnellweg. Vilket gjorde att sträckningen på vägen drogs om till den gamla historiska sträckningen över Ratingen, Kettwig, Werden, Steele, Höntorp, Lütgendortmund och Asseln.

Den 17 januari 1932 gjordes en av det största förbättringarna för att hitta på det tyska vägnätet. Man nummnerade det viktigaste vägarna. Sen 1934 har skyltarna haft gul bakgrund och svarta siffror på vägar som inte är motorvägsklassificerade.

I och med att man byggde motorvägar drog man om vissa sträckor. Så även på B1 (då R1). Ett exempel är förbi Hannover. Vägen gick tidigare förbi staden, men i och med att man byggde motorväg förbi drog man om R1:s sträckning.

Efter 1945

En buss markerade gränsen för den brittiska och sovjetiska ockupationsgränsen, år 1945.

Efter andra världskriget behöll man i stort sett systemet med Reichsstraße. Sedan Västtyskland hade grundats ändrade man i systemet, så att man bytte ut Reichsstraße (riksvägar) mot Bundesstraße (Förbundsvägar). I Östtyskland gjorde man likadant. Fast där införde man inte Bundesstraße utan Fernverkehrsstraße (stamvägar). Det gjorde att att vägen hette B1 från Aachen till Helmstedt och F1 från Morsleben till Västberlin.

Från 1945 tills Tyskland återförenades var den nuvuvarande vägen delad av innertyska gränsen. Sedan muren hade byggts blev det återvändsgränder åt båda hållen på F1. Det gjorde att B1 i Västtyskland inte hade någon gränsövergång. Detta löste man genom att bygga vägen B1a, som anslöt B1 med A2, som hade en gränsövergång. Vägen mellan Helmstedt, som låg i väst och Morsleben som låg i öst, öppnades den 18 november 1989.

Vägen mellan Helmstedt och Morsleben den dagen den öppnades år 1989.

Mellan 1961 och 1989 var vägen också avstängd mellan Östtyskland och Västberlin. I Västberlin var vägen avstängd åt två håll. Dels åt väster vid Glienicker Brücke och åt öster vid Potsdamer Platz. Vägen öppnades västerut den 10 november 1989 och österut den 12 november 1989. I Östberlin var F1 en av det viktigaste vägarna. Dels ledde den in trafik från öster, den var också en viktig väg för trafiken i Östberlin.

Mellan 1954 och 1963 byggde man Ruhrschnellweg ut till motorvägsstandard. Man sedan dess byggt många fler motorvägar i Ruhrområdet. Det har gjort att B1 delar sträckning med motorvägarna A544, A44, A46, A57 mellan Aachen och Neuss.

Vägens betydelse har minskat eftersom att A2 går från Rhurområdet via Hannover till Berlin. B1 sträcker sig inte över Hannover.

I det områden som tidigare tillhörde Tyskland, men som idag är en del av Polen, Ryssland och Litauen, har det som var R1 tidigare inte underhållits så mycket, utan ser mest ut som när den byggdes.

Kort beskrivning av sträckan

Bundesstraße 1 börjar vid den nederländska gränsen vid Vaalserquartier som är en stadsdel i Aachen. Vägen fortsätter sedan vidare på motorvägarna A544, A44, A46, A57. Mellan Neuss och Düsseldorf korsar vägen floden Rhen. Vägen går sedan igenom Rheinufertunnel. Vägen delar sedan i några kilometer sträckning med B7 och B8. Vägen går sedan i nordöstlig riktning från Düsseldorf och övergår i A52. Efter motorvägskorsningen i Breitscheid lämnar B1, A52. Vägen går sedan igenom Mülheim an der Ruhr och ansluter till Ruhrschnellweg (A40). Vägen följer A40 till motorvägskorsningen Dortmund-West. Vägen går sedan igenom Dortmund.

Från Holzwickede går B1 endast i form av landsväg eller stadsgata genom Unna, Werl, Soest, Paderborn, Hameln, Hildesheim och Braunschweig. Den fortsätter sedan vidare mot Berlin via Helmstedt, Magdeburg, Brandenburg an der Havel och Potsdam. Efter Potsdam går vägen över bron Glienicker Brücke. I Berlin går vägen via stadsdelarna Steglitz och Schöneberg med A103. I Berlins centrum går vägen förbi Potsdamer Platz, Leipziger Platz och Alexanderplatz. Vägen delar sträckning med B5 från Berlin till Müncheberg. Vägen korsar sedan den polska gränsen vid Küstriner Vorland.

Längre beskrivning av sträckan

Bundesstraße 1 är en av det viktigaste vägarna i Tyskland. Vägen passerar många städer och orter och där är den oftast huvudgatan.

Nordrhein-Westfalen

Vägen börjar vid den nederländska gränsen och går igenom förbundslandet i väst-östlig riktning. Vägen fortsätter sedan till Niedersachsen. I Nordrhein-Westfalen är vägen allt från landsväg till motorvägslikanade, utom på de sträckor vägen delar sträckning med A-vägarna. Där är vägen motorväg.

Aachen

Vid gränsen till Nederländerna ansluter B1 till den nederländska vägen N278. Den nederländska staden Vaals har vuxit ihop med Aachen. Från gränsen går vägen vidare längs Vaalser Straße mot Aachens centrum. B1 går söder om citykärna Aachen. Norr om går B1a. Tillsammans bildar de en ringled runt stadskärnan. Söder om citykärnan går B1 förbi Aachens järnvägsstation. Vägen går sedan vidare mot Europaplatz. Där övergår B1 i A544.

B1 vid gränsen till nederländerna, riktning Aachen.

B1 följer följande gator i Aachen:

Vaalser Straße
An der Schanz
Boxgraben
Lagerhausstraße
Römerstraße
Kurbrunnenstraße
Wilhelmstraße
Heinrichsallee
Jülicher Straße
Blücherplatz
Europaplatz (Här börjar A554)

Aachen till Neuss

Den gamla delen av B1 vid brunkolsgruvan Garzweiller.

Mellan Aachen och Neuss följer B1 motorvägarna A544, A44, A46 och A57. Mellan trafikplats Jackerath och trafikplats Holz på motorvägen A44 är det ett avbrott. Det skapades 2005 genom att brunkolsgruvan Garzweiler slukade upp vägen. A44 planeras att återinvigas 2017. Då planerar man att gruvbrytningen har kommit fram till A61 vilken är den motorväg man får åka på idag för att ta sig förbi gapet mellan A44 och A46.

Den gamla landsvägen som fungerade som B1 innan man byggde motorvägarna finns bevarad en bit. Mellan Aachen och Garzweiler går den bredvid motorvägarna hela vägen. Vägen tar slut vid trafikplats Wanlo efter A61.

I Neuss gick B1 tidigare igenom staden. Man har på senare år ändrat så att vägen går söder om staden med motorvägen A57.

Düsseldorf

Den norra infarten till Rheinufertunnel.

Landtagen från Rheinturm.

B1 har igenom Düsseldorf till största del två körfält i vardera riktning och har motorvägskaraktär. Byggandet av Rheinuferstraße (sammlingsnamn för många olika gator) som är en stor del av B1 genom Düsseldorf gjordes på 1980-talet. Det kallades också "århundrades projekt". Byggande gav Düsseldorf en ny skyline. Bygget inbar att man byggde Rheinufertunnel. Ovanför tunneln återfinns Rheinturm, Stadttor och Landtagen i Nordrhein-Westfalen.

Vägen igenom Düsseldorf börjar vid "Josef-Kardinal-Frings-Brücke" eller som den också kallas "Rheinbrücke Düsseldorf-Neuss" eller "Südbrücke". På andra sidan bron återfinns Neuss. Där slutar B1 att dela sträckning med A57 vid trafikplats Neuss-Hafen. Norr om vägbron går järnvägsbron Hammer Eisenbahnbrücke. I förbundshuvudstaden börjar B1 i stadsdelen Hamm. Där vägen följer "Südring" en liten bit. Sedan svänger vägen åt vänster och fortsätter på "Völklinger Straße". Över "Völklinger Straße" går S-Bahn linjerna S8, S11 och S28. Sedan S-bahnan har korsat vägen kommer vägen in i stadsdelen Unterbilk. När man har kommit in i Unterbilk övergår vägen i en tunnel. Den kommer upp ett litet tag, men går snart ner in tunnel igen, då i Rheinufertunnel. Tunneln går efter Rheins flodbank. Efter att tunneln har passerat landtagen finns det en ramp upp från tunneln till Rheinkniebrücke. Tunnel trafikeras av 55.000 fordon per dag.

Efter Rheinkniebrücke börjar stadsdelen Carlstadt. Där bytter B1 gatnamn från "Völklinger Straße" till Mannesmannufer. Sedan så ändras gatnamnet några gånger först till Rathausufer och sedan ändras det till Schloßufer och vägen kommer in i Altstadt. Efter Schloßufer går B1 förbi Düsseldorfs äldsta byggnadsverk, St. Lambertus, som är en 1000 år gammal kyrka. Vägen går fortfarande i en tunnel förbi kyrkan, men kommer upp strax därefter. Efter att vägen har kommit upp till ytan korsas Oberkasseler Brücke. Efter bron ändras gatnamnet igen till Hofgartenufer och B1 går förbi parken Hofgarten. Sedan ändras gatunamnet till Joseph-Beuys-Ufer och B1 går förbi Konserthuset och Konstpalatset. Sedan ändras gatunamnet till Cecilienallee och stadsdelen Pempelfort börjar.

Sedan går vägen till Homberger Straße och Kennedydamm och stadsdelen Golzheim börjar. Vägen följer sedan Kennedydamm en bit och svänger sedan i en större korsning till höger. Där delar B1 sträckning med förbundsvägarna B7 och B8. Efter gatorna Johannstraße, Heinrich-Erhardt-Straße och Grashofstraße. Mellan gatorna Heinrich-Erhardt-Straße och Grashofstraße korsar vägen S-bahn linjerna S1, S6 & S7. Sedan svänger vägen vänster och övergår snabbt i A52. Vid vänstersvängen så ligger ARAG-Tower vilket är det högsta höghuset i Düsseldorf.

Efter A52 ligger på vänster sida från Düsseldorf ligger flygplatsen Flughafen Düsseldorf International och på höger sida ligger Ratingen och Kreis Mettmann vilket vägen går in i. Vägen lämnar sedan A52 vid Breitscheid och följer Kölner Straße mot Mülheim an der Ruhr.

Mülheim an der Ruhr

B1 sträckning genom Mülheim samt alla motorvägar runt staden.

B1 går aldrig igenom det centrala delarna av Mülheim. Sträckan genom Mülheim får räknas som en av det campingtätaste. Det finns 25 stycken butiker/affärer vilka ligger på båda sidorna av vägen. De säljer husvagnar, husbilar, mobila hem etc.

Före man kommer fram till Ruhr ser man klostret Saarn, som tillhör Cisterciensorden. Det grundades på 1200 talet.

När man passerar över floden Ruhr så ser man motorvägsbron Ruhrtalbrücke vilken motorvägen A52 passerar på. Den var den första av sitt slag i Tyskland, vilket gjorde att många fick svindel när det körde över.

Vägen fortsätter sätter igenom Mülheim och 3-4 km öster om stadskärna så ansluter B1 till A40 genom en ramp. Rampen är byggd så att det går bara att åka österut (Vilket innebär att det går bara att svänga av för västergående trafik). Skall var västerut så man köra några hundra meter på en lokalgata.

B1 följer följande gator/vägar i Mülheim an der Ruhr:

Kölner Straße
Untere Saarlandstraße
Obere Saarlandstraße
Essener Straße
Ruhrschnellweg