Från Rilpedia

Brännvinsbord, äldre svensk förrättsmåltid bestående av fem måltidsdelar plus brännvin; ett par olika sorters bröd, ett smör, en eller två sorters ost eller potkäs, fisk som rimmad eller gravad lax eller en sillinläggning, någon korv, rökt, spicket eller torkat kött, och ett par-tre sorters kryddat brännvin.

Brännvinsbordet var en måltid där gästernas samlades före middagen. Brännvinsbordet hade samma uppsamlingsfunktion som en fördrink med tilltugg har i vår tid, och det ingick inte i den formella middagssittningen. Brännvinsbordet brukade intas i ett separat rum till fest eller middag och då före huvudrätten. Det dukades upp på ett mindre sidobord, som en slags buffé. Gästerna åt stående eller sittandes med tallriken i knäet eller vid ett litet bord. Brännvinsbordet serverades ofta flera timmar innan en bjudning började i väntan på att alla gäster skulle hinna komma fram med häst och vagn. Inte sällan kunde brännvinsbordet ätas under fem-sex timmar och sedan intogs middagssupén två timmar. Det förekom att män och kvinnor åt sitt brännvinsbord var för sig, ibland i separata rum, och kvinnorna bjöds inte sällan ett mer sötat brännvin eller likör.

Brännvinsbordets sammansättning varierade över landet och hade ofta ett superlokalt uttryck. Maträtterna varierade även över årstiden och efter vad man hade i visthusbod och skafferi. Brännvinsbordet tillhörde den borgerliga måltidskulturen och saknar motsvarighet hos allmogen.

Brännvinsbordet skapades sannolikt på 1500-talet, eventuellt genom rysk influens även om det får anses tveksamt. Det hade sin storhetstid under 1700-talet och utvecklades under 1800-talets början till smörgåsbordet. Det har dock serverats ännu in i vår tid och upplever i dag en svag renässans, särskilt i eventmåltider och måltidsupplevelser kopplade till dagens stora utbud av lokala och regionala livsmedelsprodukter, inte sällan hantverksmässigt framställda.^{[källa behövs]}

Brännvinsbordets smaker och funktion som måltidsinledning återfinns alltjämt i den svenska matkulturen men i nya former, t.ex. som S.O.S. (smör, ost, sill), sillmacka eller matjesilltårta.

Denna artikel om mat eller dryck behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.