Brända av solen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Brända av solen
Originaltitel Утомлённые солнцем
Genre Drama
Produktionsland Frankrike
Ryssland
Premiär 1994
Regissör Nikita Mikhalkov
Producent Nikita Mikhalkov
Michel Seydoux
Manus Rustam Ibragimbekov
Nikita Mikhalkov
Skådespelare Oleg Menshikov
Nikita Mikhalkov
Ingeborga Dapkunaite
Nadezhda Mikhalkova
Originalmusik Eduard Artemyev
Distribution Sony Pictures Classics (USA)
Speltid 135 minuter
Språk Franska
Ryska
IMDb


Brända av solen, (ryska: Утомлённые солнцем) är en rysk/fransk film från 1994 i regi av regissören och skådespelaren Nikita Mikhalkov. Filmen blev prisad och vann bland annat Juryns stora pris vid filmfestivalen i Cannes och en Oscar för bästa utländska film.

Innehåll

Handling

Filmen får sin början under 1936, precis innan Stalins stora utrensning. Överste Sergei Kotov (Nikita Mikhalkov), en idealistisk kommunist och hyllad hjälte från oktoberrevolutionen och ryska inbördeskriget, njuter av livet på sin dacha på landet. Med på landet finns även hans fru Maroussia (Ingeborga Dapkūnaitė), som tidigare var med i den ryska adeln, dottern Nadia och medlemmar av fruns stora och excentriska familj. Den karismatiska Kotov lever här ett avslappnad liv, beundrad av alla runt omkring honom.

In i denna idylliska värld kommer Mitya (Oleg Menshikov), en annan tidigare medlem i den ryska adeln, en familjevän som tidigare var förlovad med Maroussia innan han pltösligt försvann. Det är snart uppenbart att trots Mityas vänliga och humoristiska yttre så har han kommit med en hemlig agenda. Han jobbar för den hemliga polisen (NKVD) och har order att arresterade Kotov under falska anklagelser om att ha sålt hemlig information till tyskarna och japanerna.

Detta är till viss del en hämnd, Kotov tvingade nämligen Mitya att lämna Maroussia för att spionera på emigranter från den vita sidan i inbördeskriget. Kotov arresteras till slut och förs iväg i en svart bil. Trots detta är hans vilja och trygghet oskakad, då han är säker på att han kan förändra situationen genom att ringa Stalins privata nummer. Men efter att ha blivit misshandlad efter ett flyktförsök kommer han till insikten att det måste vara Stalin själv som beordrat hans arrestering och en blodig Kotov ligger gråtande. Ett postskript avslöjar att Överste Kotov dömdes för spioneri och sköts av NKVD. Hans fru Maroussia dog senare i en Gulag. Både domarna togs tillbaka när Chrusjtjov senare var vid makten. Dottern Nadia ska ha överlevt och arbetar numera som lärare i Kazakstan. Mitya - som avslöjas i filmens sista scen - begick självmord genom att skära upp sina handleder.

Titel

Filmens titel kommer från en popular sång från 1930-talet komponerad av Jerzy Petersburski. Ursprungligen en polsk tango Ta ostatnia niedziela, den blev senare populär i Sovjetunionen med den ny rysk text som Утомлённое солнце (Utomlyonnoye solntse, en:Weary Sun) och framfördes senare av Leonid Utyosov. Titeln härleder också till det mystiska ljusklot som dyker upp vid vissa tillfällen i filmen. I slutet av filmen dedikeras den till de som "bränts av solen" - av den ryska revolutionen.

Bibliografi

  • [Recension av] Burnt by the Sun. av Michel Seidou; Nikita Mikhalkov; Rustam Ibragimbekov. The Interpretation of Dreams.av Andrei Zagdansky; Semen Vinokur iThe American Historical Review > Vol. 100, No. 4 (Oct., 1995), pp. 1223-1224

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar

Personliga verktyg