Från Rilpedia

Lurendrejeri eller blåsning är en planerad handling som är tänkt att vinna förtroende hos en person för att sedan bedra denne, ofta i syfte att tillskansa sig pengar. Denna typ av brott sorteras i Sverige in under bedrägeri, dobbleri eller förskingring. I USA var den här typen av lurendrejerier, racketeering, confidence tricks, vanliga omkring 1930-talet, och det utvecklades snart till ett hantverk som krävde både psykologiskt kunnande och ansträngning. Se till exempel filmen Blåsningen. Lurendrejeri betydde ursprungligen smuggling.

I de allra flesta blåsningar (cons) frestas offren med pengar från en moraliskt tvivelaktig affär som de kommer få tillgång till - om de bara lägger ut en liten summa så länge. Sedan "råkar" affären gå snett, vilket betyder att det inte blir någon vinst. Eftersom offret tror att misslyckandet berott på otur, och eftersom affären är olaglig eller omoralisk, brukar de sällan anmäla brottet. Ett vanligt uttryck inom bedragarkretsar är därför "Man kan inte lura en ärlig människa." I själva verket bygger många blåsningar på att offret ska se en falsk möjlighet att överlista bedragaren.

Vanligtvis arbetar bedragare tillsammans i grupper, så att en person uppmuntrar offret att svälja betet, medan en annan genomför själva blåsningen, och en tredje spelar den falska kassakon som ska luras.

Gränsen mellan laglig försäljning och sådana här blåsningar är flytande. Men tumregeln för den som vill undvika att bli lurad är att om det är för bra för att vara sant, så är det det.

Till lurendrejeri hör som förstås även så kallade bondfångare (av ty. bauernfänger) beskrivande en person utnyttjar någons dumhet eller godtrohet. En bondfångare kallades också den av näver flätade struten med syfte att få vederbörande att sticka in fingret i den samma för att i samma stund fastna, eller fångas, för att efter en stund betänketid (jfr ► vinna tid) förstå att ”vrida” fingret en smula för att få ”flätningen” att släppa tillräckligt för att få ut finger ut det samma ur ”struten”).

Innehåll 1 Några välkända blåsningar 2 Kända bedragare 3 Blåsningsfilmer 4 Se även 5 Referenser

Några välkända blåsningar

• Hasardspel och vadslagning, där offret luras att delta med dåliga odds.
  • Hitta damen, gatutrick som går ut på att man ska välja rätt spelkort av tre som ligger med ryggen upp. En medhjälpare visar hur lätt det är att vinna, men bedragaren använder sin fingerfärdighet så att det är helt omöjligt för en nybörjare att vinna, om inte bedragaren låter offret vinna för att han eller hon ska satsa mer pengar. (På engelska heter det här tricket three card monte.)
  • Bollar och bägare
  • Förhandstipset, det trick som visas i filmen Blåsningen, där offret luras att tro att bedragarna har förhandsinformation om tex ett travlopp.
• Pengar till låns, bedrägeri där offret ombeds att hjälpa till att få tillbaka stulna eller låsta pengar genom att låna ut pengar till bedragaren, här brukar man tala om s.k. Nigeriabrev. På engelska kallar man detta Spanish Prisoner eller Advance fee fraud. En annan variant där man ombeds låna ut pengar mot en pant, så att den stackars luredrejaren kan t.ex ta sig hem. Personen har kanske fel på bilens växelåda och behöver pengar för att åtgärda detta och lämnar gladeligen en pant till dig som kompensation tills du får pengarna "tillbaka". Panten kan vara ett guldsmycke eller något annat.
• Religiösa sekter. Vissa sekter har beskrivits av kritiker som blåsningar, med målet att lura av medlemmarna deras pengar.
• Pseudovetenskap används av vissa bedragare för att tjäna pengar.
• Bytet (som visas i början av Blåsningen) handlar om att få offret att vakta en främlings (bedragarens medhjälpares) pengar. När bedragaren visar hur pengarna ska hållas säkrare byter han ut offrets pengar mot tidningspapper eller dylikt. Offret lockas sedan att fly med pengarna, eller i själva verket från pengarna.
• Den upphittade plånboken: Bedragaren planterar en plånbok full av sedlar, och hittar den sedan samtidigt som offret. Bedragaren begär pengar i pant för att offret ska kunna lämna in plånboken och få hittelön (eller behålla pengarna själv). Offret finner att sedlarna i plånboken är antingen falska, eller utplockade av bedragaren.
• Illusionisters trolleritrick är egentligen inte blåsningar, eftersom publiken (som regel) är medveten om att den blir lurad, men det finns ändå många gemensamma drag.
• Sol-och-vårare som genom löften om kärlek tömmer offrets bankkonto.
• Försäljning av något som försäljaren inte äger, mot handpenning.

Kända bedragare

• Frank Abagnale, uppträdde som pilot, läkare och professor. Se filmen Catch Me If You Can
• Bernie Cornfeld som genomförde det största bedrägeriet i historien, värt ca 2,5 miljarder dollar, genom ett pyramidspel
• Uri Geller
• Victor Lustig, som sålde Eiffeltornet
• Joseph Weil, alias the Yellow Kid, en av förebilderna till personerna i Blåsningen
• Mazher Mahmood, journalist som uppträder som arabisk schejk och bland annat har lurat Sven-Göran Eriksson
• György Zemplenyi som porträtteras i Åsa Blancks och Johan Palmegrens dokumentär Bedragaren

Blåsningsfilmer

• Jag stal en miljon (1951)
• Hur man stjäl en miljon (1966)
• Blåsningen (1973)
• Rivierans guldgossar (1988)
• Heist - sista stöten (2001)
• Catch Me If You Can (2002)
• Matchstick Men (2003)
• Confidence (2003)
• Dessutom innehåller många avsnitt av The A-Team blåsningar

Se även

• Scambaiting, konsten att lura lurendrejare

Referenser

• Maurer, David W. 1940. The Big Con: The Story of the Confidence Man and the Confidence Game. New York: The Bobbs Merrill company. Nytryck 2000
• Maurer, David W. 1974. The American Confidence Man. Springfield: Charles C. Thomas, Publisher.
• Mitnik, Kevin, 2002. Bedrägerihandboken. Hantera den mänskliga säkerhetsfaktorn. (Org.titel The Art of Deception) Sundbyberg: Pagina Förlags AB.

Bilskojare i farten:(ST) 2007-07-08 03:00 http://www.st.nu/nyheter/lokalt.php?action=visa_artikel&id=655419