Senterpartiet

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Bondepartiet (Norge))
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Senterpartiet
Partiordförande Åslaug Haga
Grundat 19 maj 1920
Huvudkontor Kristian Augusts gt. 7b, Oslo
Politisk ideologi Centerpolitik
Internationellt samarbetsorgan
Färg(er) Grön
Webbplats www.senterpartiet.no

Senterpartiet (SP) är ett politiskt parti i Norge. Partiet har traditionellt förespråkat decentralisering, stöd för landsbygden och motstånd mot EG och EU.

Innehåll

Historia

Senterpartiet bildades den 19 maj 1920 vid Norsk Landmansforbunds årsmöte när denna förening ville ställa upp med kandidater till stortingsvalet 1921. Efter det första världskriget hade inte ekonomin återhämtat sig och arbetslösheten steg samtidigt som livsmedelspriserna sjönk. 1922 blev det officiella namnet Bondepartiet. Partiet drev kravet att skydda det norska jordbruket och fisknäringen genom tullar.

Bondepartiet fick ta över regeringsmakten under lågkonjunkturen 1931-1933 och avskaffade bl.a. den norska guldmyntfoten vilket underlättade exporten. Som försvarsminister under den här tiden var Vidkun Quisling. Under den här tiden var partiet mycket antisocialistisk.

Med Arbeiderpartiet delade Bondepartiet en tro på statliga ingrepp i samhällsekonomin och 1935 gjorde de två partierna upp om den ekonomiska politiken.

Under den tyska ockupationen 1940-1945 var partiet förbjudet. Vid det första valet efter kriget 1945 tog Kristelig Folkeparti många av väljarna och Bondepartiet fick nöja sig med bara 10 ledamöter av 150 i Stortinget. Under åren efter kriget fick partiet nöja sig med att vara i opposition. Precis som i andra västeuropeiska länder skedde en urbaniseringsprocess när landsbygdens folk flyttade in till städerna. En konsekvens av detta blev att partiet bytte namn, först till Norsk folkestyreparti och senare samma år till Senterpartiet.

Arbeiderpartiet hade regeringsmakten och majoritet i Stortinget bakom sig ända fram till bildandet av den borgerliga regeringen 1965. Statsminister blev Per Borten från Senterpartiet fram till 1971. Efter omröstningen om medlemskap i EG den 24-25 september 1972 bildades en trepartiregering med Senterpartiet, Kristelig Folkeparti och Venstre som satt fram till 1973.

Trots den debatt som fördes om decentralisering, miljöpolitik och landsbygdens problem gynnade detta inte Senterpartiet vid Stortingsvalen utan 1977 förlorade partiet 10 mandat. Senterpartiet deltog i trepartiregering med Høyre och Kristelig Folkeparti 1983-1986 och 1989-1990. Den stora skrällen kom vid stortingsvalet 1993 när partiet under Anne Enger Lahnstein blev näst största parti genom sin kritik mot EU.

Senterpartiet deltog i Kjell Magne Bondeviks mittenregering med Kristelig Folkeparti och Venstre 1997-2000. Sedan 2005 är Senterpartiet åter regeringsparti, sedan man gått i koalition med Arbeiderpartiet och Sosialistisk venstreparti.

Valresultat

Senterpartiets valresultat vid Stortingsvalen
År Valresultat i procent
1921 13,1
1924 13,5
1927 14,9
1930 15,9
1933 13,9
1936 11,6
1945 8,1
1949 4,9
1953 9,1
1957 9,3
1961 9,3
1965 9,9
1969 10,5
1973 11,0
1977 8,6
1981 6,6
1985 6,6
1989 6,5
1993 16,7
1997 7,9
2001 5,6
2005 6,5

Partiledare

Externa länkar

Personliga verktyg