Bolstad
Från Rilpedia
Bolstad, socken på Dalboslätten i Dalsland ca. 25 km norr om Vänersborg och söder om Mellerud. Kyrkan är troligen från 1140-talet. Andra källor anger att kyrkan är byggd på 1170-talet. Den anses vara Dalslands äldsta kyrka. Tidigt 1400-tal benämndes kyrkan för Sankte Laurentz kirche. Tornets nedre del är den äldsta delen av byggnaden. 1759 byggdes den om till en korskyrka. Dopfunten från 1100-talet (cuppan från 1200-talet, sandsten och täljsten). Liljestenar från 1200-talet, "Livets träd". Kyrkorgeln byggdes år 1855 och ombyggdes 1915 och 1958-59. Altartavlan målad år 1675 av kyrkomålare Erik Grijs, Göteborg, och föreställer "Uppståndelsen och nattvarden". Mässkrud märkt 1731, skänktes av dåvarande ägaren till gården Kvantenburg i Bolstad socken.
Bolstads socken ingick tidigare i Sundals härad.
Invid den gamla kyrkan ligger Bolstads prästgård, som är ett rött tvåvånings trähus. Den brändes ned tillsammans med många andra gårdar i Dalsland av dansk-norska förband under Kalmarkriget 1611 - 1613 (Brännefejden). Den brann även ned 1767. Prästgården ägs numera av den ideella föreningen Bolstads prästgårds vänner [1]. I prästgården bedrivs omfattande kulturell verksamhet såsom författaraftnar, musikevenemang m.m.
Bolstad är bl.a. känd för den s.k. katekesstriden i början av 1920-talet. Prosten L M Engström i Bolstad, "Bolstad-prosten", drev en kamp för att katekesundervisningen skulle få vara kvar i den svenska folkskolan. Lars Magnus Engström levde 1867-1951. L.M. Engström fick av biskopen i Karlstad uppdrag att skriva en prästmötesavhandling som förelades prästmötet 1917 under titeln "Lokalförsamlingen. Se vidare boken "L.M. Engström - Bolstadsprosten", av Arvid Norberg; utgiven av Diakonistyrelsens Bokförlag, 1961; 214 sidor.
Se foton från Bolstad [2]. Albumet innehåller även foton från Gestad, Brålanda och andra närliggande församlingar.