Bokstavering

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Tabell över engelska bokstaveringar med morsekoder (FAA)

Bokstavering (även fonetiska/radio-/stavnings-/telefon-/analoga alfabetet), det att i klartext uttala ordens bokstäver med andra karakteristiska ord för att minska risken för missuppfattningar. I Sverige används civilt tvåstaviga mansnamn medan Försvarsmakten sedan 2006 är ålagda att endast nyttja NATO standard vilket tillika sammanfaller med ICAO standard.

Det svenska bokstaveringsalfabetet som redovisas nedan härstammar från 1891. Listan dök upp i telefonkatalogen år 1902, reviderades 1930 och har sedan dess inte ändrats förrän 1960, då Harald döptes om till Helge. I Västsverige förekom ända inpå 1940-talet en lista med både mans- och kvinnonamn. I Sverige användes också inpå 1930-talet ett särskilt namnalfabet med kvinnonamn för att förtydliga siffror.

CCITT har vidare tagit fram två listor som är avsedda att användas för internationell telefonisttrafik, den ena vid konversation på franska, den andra vid konversation på engelska. Efter bilaterala överenskommelser mellan berörda länder får även andra bokstaveringsalfabet användas.

Bokstäver

Vid uttalet av de ord som har uttalsanvisning med versaler ska trycket läggas på de understrukna stavelserna.

Siffror

Uttalet av sifferorden vid svåra trafikförhållanden, skrivna med versaler, skall vara med lika tryck på alla stavelserna.

Förväxlingsrisker

• Anledningen till att tidigare Harald byttes mot Helge var att uttalat med vissa svenska dialekter och vid dåliga trafikförhållanden så kunde Harald misstolkas som Adam. Systemfelet vid paret Harald/Adam är att bägge stavelserna i vardera ordet innehåller samma vokal A, och vid dåliga trafikförhållanden är det i första hand konsonanterna som försvinner. Mottagaren uppfattar då bara A A, som kan tolkas som antingen Adam eller Harald. Paret Adam/Helge bygger på olika vokaler, varvid risken för feltolkning blivit betydligt reducerad.

• Filip har en alternativ stavning Philip, vilket vid bokstavering ibland resulterar i den felaktiga tolkningen P i stället för det rätta F. Detta är ett personrelaterat fel, som hänger samman med den miljö personen i fråga är mest van vid.

• Talare med stockholmsdialekt säger inte Zäta med ett så kallat brett Ä, utan Seta med ett "spetsigt" E. Detta misstolkas lätt som Cesar, särskilt som somliga talare ofta sväljer slutbokstaven. Mottagaren uppfattar då bara Cesa eller Seta (C och S uttalas lika, och bägge orden bygger på samma vokalpar E A. Dessutom låter S ungefär likadant som T, om det över huvud taget kan urskiljas i bruset på en dålig förbindele). Vidare är den klassiska stavningen Cæsar, vilket antyder ett uttal med Ä-liknande ljud i första stavelsen snarare än ett E-ljud. Det är alltså en hel rad av oklarheter, som var och en för sig kan ge upphov till förväxlingar, såväl i riktningen Z/C som C/Z. Risken för missförstånd är sålunda stor.

• Tidigare bokstaverade man "Etta" (1) vilket ledde till förväxling med "Åtta" (8). Detta avhjälptes med ändringen från "Etta" till "Ett". En mindre självklar förväxling ligger i att "Fyra" misstolkades som "Sjua" och tvärt om. Icke desto mindre feltolkades i praktiken icke sällan detta par; möjligen kan dialektalt uttal ha bidragit till saken, särskilt om talare och lyssnare haft respektive modersmål inom skilda dialektområden. Detta avhjälptes genom att bokstaveringen "Sjua" ändrades till "Sju", som då skiljer sig mer från "Fyra".
      Dessa ändringar har under en följd av år inpräntas via många kanaler, men har ännu inte trängt igenom i alla kretsar. I TV och ljudradio syndas regelbundet mot dessa regler, t ex vid uppläsning av lottoresultat, bingo och liknande, vilket ger felaktiga signaler till allmänheten om hur man måste uttrycka sig för att få fram entydiga budskap. Detta kan ha avgörande betydelse i sammanhang som uppgivande av adresser vid brandlarm, polisärenden och många liknande situationer. Här föreligger en utbildningslucka för en icke obetydlig del av Sveriges befolkning. Inom Försvarsmakten föreligger samma utbildningbehov i och med den övergång till ICAO/NATO standard som beslutades 2006, vilket kan skapa förvirring vid samverkan mellan civila och militära instanser.

• ICAO-listan har en svaghet i paret Delta och Hotel. Vid dåliga trafikförhållanden uppfattas bara DEL eller TEL, vilket ju mycket lätt förväxlas med varandra. Men i engelskan finns faktiskt ett alternativt uttal av Hotel med trycket på första stavelsen: HOU-tel. Om man tillåter sig den icke-reglementariska förändringen att ersätta uttalet Hou-TELL med HOU-tell minskar förväxlingsrisken.

Se även

Morsealfabetet

Externa länkar

• http://www.w2aee.columbia.edu/phonetic.html
• http://morsecode.scphillips.com/alphabet.html

Källor

• Palmér, Bertil, 35 olika sätt att bokstavera på. TELE 3/82, s. 48.
• Artikel 24 i Internationella Radioreglementet (1982)
• Artikel 40 i Internationella Telefonreglementet (1982)