Boken om vårt land

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Illustration från Boken om vårt land föreställande fiskare förtöjda i Aura å

Boken om vårt land är ett verk av den finlandssvenske författaren och journalisten Zacharias Topelius, utgivet 1875. Boken var avsedd som läsebok i folkskolan i Finland, och beskriver Finlands landskap, natur, folk och historia. Den översattes också till finska och lästes i skolorna långt in på 1900-talet, givande den uppväxande befolkningen en nationell identitet. 1907 hade den sålts i 240 000 exemplar och blev en av förlagets (Edlund) mest framgångsrika titlar.

Bakgrund

Då Finland i medlet av 1800-talet började växa fram som en mer enhetlig ekonomisk, kommunikationsmässig och politisk helhet, hade det uppstått ett behov av läroböcker till skolorna, som introducerade det unga landet. Saima kanal hade byggts 1856, järnvägarna började byggas 1862, Lantdagen började fungera, en självständig press började utvecklas och skolväsendet bredde ut sig. Topelius understödde tanken på en självständig, tvåspråkig nation, och lät det också lysa igenom i sina texter; "Detta land är mitt fädernesland, om jag så på finska kallar det för 'Suomi' eller på svenska för 'Finland', är det ändock samma land" (Kapitel 7, Land och folk)

Skolväsendet hade en viktig roll, då det förutsattes stärka medborgarnas fosterlandskänsla och producera arbetskraft för landet. I enlighet med denna strävan centrerades texterna kring arbetet. Enligt Topelius var Finland ett kargt och fattigt land, och erbjöd därför inga sötebrödsdagar. Fosterlandet var som en sträng husbonde, som avskedade dem som förföll till lättja, men tog fram de bästa sidorna hos dem som arbetade för honom. Denna arbetscentrerade inställning avsåg att binda arbetskraften till fosterlandets tjänst, för att förverkliga den kraftiga ekonomiska tillväxten på 1870-talet. Finland hade blivit något på efterkälken i den internationella utvecklingen, då man ännu kämpade i sviterna efter de svåra nödåren.

Topelius Finlandsbild var starkt nationalromantiskt färgad och även genomsyrad av hans tro, men han ansåg också att den finländska mentaliteten kommer bäst till sin rätt då folket drabbas av motgångar. Han jämförde folket med den finska hästrasen: "I fråga om uthållighet har det finska folket gemensamt med den finska hästen sin envishet". Ännu dagens politiker kan citera dessa rader, som till exempel då recessionen på 1990-talet prövade Finlands folk.

Boken har också inspirerat flera moderna författare. Jörn Donner skrev 1967 Nya boken om vårt land, och ännu en uppföljare 1992. Nyaste boken om vårt land. Den gröna riksdagsmannen och zoologen Erkki Pulliainen har skrivit Uudempi Maammekirja; "Nyare boken om vårt land"