Bogdan Chmelnitskij
Från Rilpedia
Bogdan Zinovij Michajlovitj Chmelnitskij (ukrainska Богдан Зиновій Михайлович Хмельницький, ryska Богдан Зиновий Михайлович Хмельницкий, polska Bohdan Zenobi Chmielnicki), född cirka 1595, död 1657, var en ukrainsk kosackisk hetman av förmodligen polskt ursprung som 1648 gjorde uppror mot Polen. Han läste som ung i katolsk skola i Lwow (nuvarande Lviv).
Innan upproret mot Rzeczpospolita 1648 deltog han i framgångsrika krig som ledare för kavalleriförband mot Ryssland, Osmanska riket och Krimkhanatet.
Innehåll |
Uppror mot Polen (1648)
Bogdan Chmelnitskij hade tidigare varit i polsk tjänst, men drabbades av en stor personlig tragedi i den så kallade Czapliński-affären då en lokal polsk adelsman tog ifrån Chmelnitskij hans landegendom i byn Subbotovo (ukrainska: Subbotiv) nära staden Tjigirin, piskade en av hans söner så hårt att han senare dog av det, samt tog ifrån Chmelnitskij hans älskarinna och gifte sig med henne. Chmelnitskij blev därmed bitter motståndare till Polen och flydde till Zaporozje och kosackerna. Han blev kosackernas ledare och samlade en armé för att kriga mot Polen. För att lyckas med sitt företag var Chmelnitskij tvungen att alliera sig med krimkhanen. I takt med kosackerna frammarsch och segrarna vid Zjoltyje Vody och Korsun växte hans styrka till närmare 70 000 man.
I slutet av 1648 var Polen i praktiken besegrat och Chmelnitskij kunde ha valt att diktera villkoren. I stället blev han förrådd av sin turkiske allierade och blev tvungen att skriva på ett avtal med Polen om att Ukraina formellt skulle förbli polskt i en lös federation, och att kosackernas ledarklass skulle få den polska adelns (szlachta) privilegier. Detta avtal ogillades av de flesta vanliga kosackerna utanför Chmelnitskijs närmaste omgivning, som såg det som någon sorts förräderi eftersom de inte ville ha en återgång till polsk överhöghet.
Union med Ryssland (1654)
Redan 1648 kontaktade Chmelnitskij ryssarna och hörde sig för om en eventuell union med dem. Ryssarna ansåg att tillfälligt inte var lämpligt. Men efter en lång tvekan som varade i flera år antog de hans förslag och röstade (1653) för en union med ukrainarna. Chmelnitskij svor trohetseden till Ryssland i staden Perejaslav i januari 1654 på ett öppet rådsmöte (normalt hölls rådsmöten enbart inom kosacktoppen) där även gemene man fick delta.
Polsk-ryska kriget 1654-1667
Detta ledde till ett oundvikligt krig mellan Polen och Ryssland. Chmelnitskij deltog i kriget och ledde sina kosacker mot polackerna i Ukraina.
Efter Chmelnitskijs död
När Chmelnitskij dog 1657 ersattes han av sin skrivare Ivan Vygovskij som snart bröt med Ryssland och gick i union med polackerna (1659). När denne inom kort förlorade sin titel som ukrainsk hetman utsågs Chmelnitskijs son Jurij Chmelnitskij till kosackernas ledare. Denne ställde sig först på rysk sida för att sedan gå över i polsk och senare även i turkisk tjänst. Den period som följde i Ukraina, som känneteckades av ett långdraget inbördeskrig mellan kosackerna kallas i Ukraina för Ruinen.
