Broderi
Från Rilpedia
Broderi är ett hantverk, en textil teknik, där man med tråd eller garn syr på tyg eller annat mjukt material med hjälp av en nål på ett annat material. Andra dekorativa föremål som pärlor, läder, filt eller plastmaterial som paljetter kan användas. Syftet med broderi är rent dekorativt; man vill göra tyget vackrare.
Den här artikeln handlar i första hand om hantverket broderi. Maskinbroderi utgör idag dock en självklar del av den kommersiella textilindustrin och till exempel företags logotyper återfinns på många plagg i form av broderier.
Broderi är ett tidskrävande hantverk som kräver mycket erfarenhet. Traditionellt har broderi i första hand syftat till att dekorera vardagliga föremål som möbler och kläder även om broderi också förekommit som fri konst i form av broderade tapeter (jämför vävda tapeter) och textil konst i många skiftande former.
Innehåll |
Tekniker
Det finns fyra huvudtekniker för broderi:
- Stygn
- raka
- korsade
- öglade
- knutna
- Läggsöm
- Vitbroderi
- hopdragssöm
- utdragssöm
- håltagningssöm
- Sydda spetsar
Sömmar
Många av de stygn som förekommer inom broderitekniken är så specifika att de namngivits som enskilda sömnadssätt. Samtidigt som vissa broderier mer är metoder att åstadkomma dekorationerna.
Anundsjösöm
Anundsjösöm, mönster och broderiteknik med stiliserade blommor och blad som skapades av Brita-Kajsa Karlsdotter. Broderiet är mycket fritt och mönstret framträder med en naturlig livfullhet och klarhet. Broderas oftast i rött på vit bomull.
Stygnet sömmas med dubbel tråd, och bygger på att nålen vänder tillbaka med små små stygn på baksidan och upp mellan trådarna på framsidan.
Bandsöm
Bandsöm är slingrande kedjestygn vilka ursprungligen användes i engelska broderier på 1600- och 1700-talen. I bandsömmen ligger stor del av tråden löst ovanpå tyget och den är därför lämplig för broderi med guld- och silvertråd. Stygnen sys alltid i rader som blir som ett band, därav namnet.
Blekingesöm
Blekingesöm är en folklig prydnadssöm, ibland kallad landskapssöm eller bygdesöm. Den förekom ursprungligen på hängkläden i västra Blekinge ca 1780 – ca 1880. Motiven – graciösa blommor, korgar, rosetter, fåglar m.m., vilka troligen hämtats ur rokokons formvärld eller genom orientaliska förebilder – utförs på vitt linne med lingarn i gula, rosa och blå nyanser broderad i stjälksöm, ensidig plattsöm, flätsöm och olika bottensömmar.
Bottensöm
Bottensom är en söm som liknar ett nät. Broderitrådarna spänns tex lodrät över den yta som ska täckas av sömmen. Därefter sys trådar vågrät över tyget efter tuskaftsprincip. För att fästa det "nät" som bildats kan man använda antingen enkla stygn eller korsstygn i trådarnas skärningspunkter. Bottensömmen avslutas ofta med en stjälkstygnsrad runt om. Bottensöm upplevs olika beroende på täthet, färgval och garnkvalitet.
Hålsöm
Hålsöm, även kallat hardanger, är en utdragssöm som kännetecknas av att den som regel görs med hjälp av utdragna trådar ur tyget, eller urklippta partier ur tyget. Sömnaden sker i kvarvarande trådar genom särskilda stygn som bildar mönster.
Dubbel utdragssöm innebär att tygtrådar i både varp- och inslagsriktning dragits ur, inte nödvändigtvis intill varandra, utan även där med beaktande av vilket slags mönster man avser åstadkomma.
Håligheterna sömmas eller lindas för att förstärkas i storlek. Antalet urdragna trådar och omfattning är helt avhängigt avsett mönster i broderiet. Det är inte ovanligt att sömsättet används vid fållning av handvävda tyger.
Tekniken är känd sen antiken på linnekläder.
Kedjesöm
Kedjesöm är en vanlig broderisöm som påminner om en kedja.
Tambursöm
Tambursöm är broderi med luftmaskor, utförda med en fin virknål som sticks genom ett tyg spänt över en syram (likt ett trumskinn).
Kontursöm
Kontursöm är en söm som följer mönstrets konturlinje och består ofta av en variant av stjälksöm, där stygnets läggs till vänster (yttersida) av sömmen, istället för stjälksömmens högerstygn (innersida).
Kontursömmen kan också tolkas som en söm med dubbla förstygn, som i rutsöm.
Korsstygn
Korsstygn (även kallat korssöm) tillhör de vanligare stygnen i broderikonsten. Korsstygn broderas på stramalj eller aidaväv, av linnetyg eller bomullsväv, där antalet trådar i tyget är relativt lätt att överblicka och räkna. En skicklig brodör ombesörjer att baksidan är minst lika konstfärdig som framsidan, oavsett om broderiet ramas in eller inte.
Plattsöm
Plattsöm är en prydnadssöm med trådar som flotterar inom motiven, vanligen lika på rät- och avigsidan. Den förekommer dels rätlinjig med raka konturer, dels som fritt broderi med böjda konturlinjer, då vanligen med uppritat mönster som underlag. I den oliksidiga plattsömmen ligger trådarna mest på rätsidan, såsom i Delsbosöm.
Stjälksöm
Stjälksöm är en linjär söm bestående av stjälkstygn, där ett nerstick av nålen följs av ett uppstick närmare den syende. Det är en allmänt förekommande söm, lämpad för svängda linjer, såsom broderade stjälkar på blommor.
Vävsöm
Vävsöm är en broderisöm som efterliknar vävningens upphämta då mönstertrådarna träs med nål i tygets inslagsriktning enbart.
Övrigar sömmar
- Delsbosöm
- Flätsöm
- Hallandssöm
- Halv hålsöm
- Järvsösöm
- Knutsöm
- Langettsöm
- Läggsöm
- Näversöm
- Schattersöm
- Skarvsöm
- Tvist
- Utdragssöm
- Västgötasöm
Metoder
Till skillnad från sömnadsätten ovan förekommer också olika mer sammansatta metoder att åstadkomma broderier.
Brodörer med flera
- Brita-Kajsa Karlsdotter, brodör från Anundsjö
- Annemieke Mein, samtida textilkonstnär och brodör.
- Clara Waever, mönsterskapare i Danmark
Se även
- Internationella textilier
- Lista över broderier
- Croisé - kryssöm & bindsöm på symaskin
- Konturetsning
- Blekingespets
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Broderi
