Bergslagssten
Från Rilpedia
Foto: Holger Ellgaard
Bergslagssten kallas slaggen som är en restprodukt vid järnframställningen i Bergslagen på 1700- och 1800-talen. Av den vackraste bergslagsstenen tillverkar konsthantverkare smycken.
Bergslagssten är slaggen som bildas vid metallsmältning. Slaggen flyter överst på smältan och tappas ut ur masugnen före metallen. Slaggen finns i alla möjliga färger och strukturer. Det som utmärker Bergslagssten är just färgen och konsistensen. Färgen kan skifta från ljusblå över klarblå och mörkblå via grön till svart. Utseendet beror bland annat på vad den innehåller för mineraler. Strukturen är glasliknande och spröd.
Av slaggen göts slaggtegel, där den flytande slaggen leddes direkt från ugnen i sandformar. I modernare tid gjorde man även kalkslaggtegel av slaggkorn och kalk. Man grusade vägar, isolerade husgrunder och gjorde slaggull av bomullsliknande trådar som användes till isoleringsmaterial. Men det fick man sluta med sedan det visade sig att arbetarna fick lungorna förstörda av de fina slagg-glasnålarna. Av basisk masugnsslagg och bränd kalk gjordes cement och man tillverkade även flaskglas.
Runt om i Bergslagen murades hus av slaggsten och många byggnader står kvar än i dag, till exempel ruinen efter ”Slaggstensslottet” från 1884 vid Norhyttan i Södra Dalarna.
Idag muras inga hus längre med slaggsten, men den färgade stenen, särskilt den blåa, används gärna som utgångsmaterial till smycken. Slipad och polerad samt fattad i ädel metall blir Bergslagsstenen till en omtyckt souvenir från Bergslagen.
Källa
- Dalarnas Tidningar 2003-08-01
