Bergshammars socken
Från Rilpedia
Bergshammars socken är en före detta församling i Nyköpings kommun. Området ligger i landskapet Södermanland och ingår i Södermanlands län. Den gamla Bergshammars församling hade år 1989 ett invånarantal på 1176 personer. Området ingår sedan den 1 januari 2006 (tillsammans med Kila, Lunda och Tuna) i Kiladalens församling.
Innehåll |
Allmänt
Bergshammars socken ligger strax väster om Nyköping och präglas i norr av öppen dalgångsbygd kring Kilaån. I söder ligger Kolmårdens branta skogsklädda bergslandskap med skogsbygd, som avskiljs från Kiladalen av en förkastningsbrant.
I sydost når socknen fram till havet i Marsviken, som går in i landet söder om Oxelösund. Innanför viken har socknen en bördig dalgång runt byarna Kärrboda och Kottorp.
Socknens största ort är Bergshammar. Den genomkorsas av europaväg 4 samt Södra Stambanan.
Socknen avgränsas i norr samt i öster av Nyköpings Alla Helgona församling. "Tresockenmötet" Bergshammar-Alla Helgona-Tunaberg ligger i Marsviken utanför Fredö udd. I söder gränsar socknen mot Tunabergs församling. I väster ligger Tuna socken. Gränsen mellan Bergshammar och Tuna går rakt igenom östra delen av Svalsta tätort så att östligaste delen av Svalsta ligger i Bergshammar och den västra (största) delen ligger i Tuna.
Historik
Inom församlingen har man anträffat omkring 175 fornlämningar. Från bronsåldern finns spridda grupper av gravar. Från yngre järnåldern finns några gravfält. I den södra skogsbygden finns rester från järnhyttor. Vid Stora Glashyttan har man bedrivit glastillverkning.
Kring kronoegendomen Väderbrunn, i socknens norra del cirka 5 km väst om Nyköping, var fram till 1890 den av Johan Theofil och Hjalmar Nathorst 1841-55 organiserade lantbruksskolan förlagd.
År 1924 hade Bergshammars socken 660 invånare på en yta av 32,2 kvkm. Detta innebär att befolkningen ökat med ca 80% mellan 1924 och 1989. Samma år hade socknen 1285 hektar åker och 1844 hektar skogsmark och hagmark.
Ortnamnet
År 1286 skrevs Bierxhamarh. Ordet innehåller berg, hämtat från fornsvenskans biærgh, bærgh. Efterledet hammar = "stenig höjd" eller dylikt.
Källor
- Nordisk familjebok, uppl 3, band 3, 1924
- Nationalencyklopedin
Litteratur
- Schnell, Ivar; Bergshammars socken, Nyköping, 1953, serie Södermanlands hembygdsförbunds sockenbeskrivningar för hembygdsundervisning - 12, BURK-nummer 534488
- Bergshammars hembygdsförening Indelningsverket i Bergshammar - soldater, grenadjärer, båtsmän! - en betraktelse över indelningsverkets utbredning i Bergshammar, Bergshammar, 2005, BURK-nummer 4769216
- Skyllberg, Eva (1968-); Tuna bergslag - en sammanställning över de bergshistoriska lämningarna i Bergshammars, Tuna och Tunabergs socknar samt Nyköpings stad, Stockholm, Jernkontoret - RAÄ, 1995, serie Atlas över Sveriges bergslag, 99-2015871-2 Jernkontorets bergshistoriska utskott, LIBRIS-id 8226199
- Skyllberg, Eva (1968-); Glasbrukslämningar vid Stora Glashyttan - historisk tid - RAÄ 99, Stora Marsäng 1:3, Bergshammars socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län - arkeologisk forskningsundersökning, Sörmlands museum, 2003, serie Arkeologiska meddelanden, LIBRIS-id 9687887
Se även
Externa länkar
|
|||||||
