Från Rilpedia

Beorn är en man som förekommer i J.R.R. Tolkiens Midgård. Han var en hamnskiftare (i texten skinnbytare) som kunde anta en form som en stor svart björn.

Han levde, bland sina högst älskade djur (hästar, hundar och ponnier för att nämna några), i ett trähus beläget mellan Mörkmården och dimmiga bergen, på östra sidan av Anduin.

När han inte var en björn framträdde han som en stor och mycket stark man, med brunt hår och svart skägg. Han lämnade ofta sitt hus nattetid för att b.la. jaga bort fiender från områdena runt ikring. Hans ursprung ligger långt bak i tiden; Gandalf trodde att han och hans folk kom ifrån dimmiga bergen.

Beorn var den som namngav Carrock och gjorde de trappsteg som ledde upp till den plana ytan av klippan.

I Bilbo - En hobbits äventyr tog han emot Gandalf, Bilbo och de tretton dvärgarna och hjälpte dem att återupprätta Erebors kungarike. Han blev övertygad om att de var vilka de utgav sig att vara sedan han fått nyheter om deras äventyr i dimmiga bergen och Storvättens fall.

Efter att ha fått nyheter om att en stor vättenhord var i antågande begav sig Beorn till Ensamma berget; just i tid för att vända krigslyckan i Femhärarslaget. Han räddade Thorin Ekenskölde undan vättarnas slaktarlekar, och krossade Bolgs livvakt och sedan även Bolg själv. Därefter skingrades vätternas styrkor och gick sin undergång till mötes, tack vare örnarna och de som återstod av alverna, människorna och dvärgarna.

Efter Femhärarslaget blev Beorn en ledare av många män i regionen (däribland hamnskiftare som han själv) som kallades Beorningar. Han dog några år före Ringens krig och efterträddes av sin son Grimbeorn.

Referenser

http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Beorn&oldid=279526742