Beauforts skala
Från Rilpedia
Beauforts skala är en vindskala uppkallad efter en engelsk amiral, Sir Francis Beaufort. Han baserade den på segelföringen vid bidevindsegling (segling med vinden i de förliga kvadranterna) hos fullriggade örlogsfartyg under 1800-talets första decennier. Skalan fick 13 nivåer där 0…4 handlar om den fart som fartyget kan förväntas nå med alla segel satta, 5…9 om den segelsättning som krävs för att behålla manöverförmågan i en stridssituation och 10…12 om hur fartyget skall hanteras för att överleva. Senare tiders meteorologer (the International Meteorological Committee, 1946) har lagt till steg 13…17 för att omfatta även de vindstyrkor som kan uppstå i tropiska orkaner, tornados m m, men de finns normalt inte med när skalan presenteras i populärsammanhang. Skalan kan beräknas med formeln V = k · B3/2, där k = 0,8365, B = Beauforttalet, och V = vindhastighet i m/s.
Under 1800-talet fanns en uppsjö av vindskalor runt om i världen och det är något av en slump att just Beauforts har överlevt och blivit en universell standard - en slump där enligt den gängse historieskrivningen två uppfinningar och en väderkatastrof spelar viktiga roller. Beauforts skala antogs som standard av Royal Navy 1838, Samuel Morse uppfann telegrafen 1837, T. R. Robinson uppfann skål-anemometern för vindmätning 1846 och i slaget vid Sevastopol 1854 slog en överraskande vinterstorm sönder stora delar av de franska och engelska flottorna. Ur detta uppstod behovet av att kunna varna för plötsliga omslag i vädret och lösningen fanns när framsynta personer i amiralitetet kopplade ihop de nya exakta vindmätningarna och möjligheten att med Beauforts siffror, telegrafera prognoser till flottenheterna.
Under 1900-talet kom skalan att tolkas på olika sätt i samband med att man försökte översätta skalans steg till en gemensam standard med vindhastighetsangivelser och meteorologiska benämningar – ett besvärligt företag, dels med tanke på olika enhetssystem, dels eftersom örlogsfartygs segelsättning inte längre var allmän kunskap. Gradvis växte en gemensam standard fram och vid mitten av 1900-talet hade de nya vindstyrkebeteckningarna slagit ut Beauforts siffror i de flesta sammanhang utom i skeppsloggböcker.
| Vindstyrka i beaufort |
Benämning | Vindhastighet | Vindens verkningar | ||
|---|---|---|---|---|---|
| på land | till sjöss | m/s | km/h | ||
| 0 | Lugnt | Stiltje, bleke | 0-0,2 | 0-1 | Rök stiger rätt upp, löv hänger stilla, sjön ligger spegelblank |
| 1 | Svag vind | Nästan stiltje | 0,3-1,5 | 1-5 | Knappt märkbar för känseln, löv rör sig sakta, skorstensrök driver i vindens riktning, små krusningar på sjön |
| 2 | Svag vind | Lätt (laber) bris | 1,6-3,3 | 6-11 | Lyfter vimpel, vindflöjel visar vindriktningen, på sjön korta tydliga vågor |
| 3 | Måttlig vind | God bris | 3,4-5,4 | 12-19 | Vimpel sträcks, flagga lyfts, löv vibrerar, tunna kvistar på lövklädda träd i oavbruten rörelse, vågkammar börjar brytas här och var |
| 4 | Måttlig vind | Frisk bris | 5,5-7,9 | 20-28 | Tunnare grenar på lövklädda träd rör sig, damm och lös snö virvlar upp, på sjön långa vågor med vita kammar |
| 5 | Frisk vind | Styv bris | 8,0-10,7 | 29-38 | Mindre lövträd svajar, tröttsamt gå mot vinden, utpräglade långa vågor, skumkammar över allt |
| 6 | Frisk vind | Hård bris, frisk kuling (frisk kultje) | 10,8-13,8 | 39-49 | Stora grenar på lövklädda träd rör sig, det viner i luftledningar, på sjön stora vågberg, skumkammar breder ut sig över stora ytor |
| 7 | Hård vind | Styv kuling (styv kultje) |
13,9-17,1 | 50-61 | Böjer mindre trädstammar, svårt gå upprätt, sjön tornar upp sig och bryter, skummet läggs i strimmor i vindriktningen |
| 8 | Hård vind | Hård kuling (hård kultje) |
17,2-20,7 | 62-74 | Bryter kvistar, besvärligt gå över öppna ytor, vågors höjd och längd betydande, skumstrimmorna tätnar |
| 9 | Mycket hård vind | Halv storm | 20,8-24,4 | 75-88 | Bryter mindre träd, taktegel blåser ned |
| 10 | Storm | Storm | 24,5-28,4 | 89-102 | Upprycker stora träd med rötterna, stora skador på hus, höga vågberg med brottsjöar, havet nästan vitt av skum |
| 11 | Svår storm | Svår storm | 28,5-32,6 | 103-117 | På stora ytor i skog har alla träd fällts av vinden, stora fartyg som nyss synts försvinner bakom vågberg, havet helt vitt, skum i luften försvårar sikten |
| 12 | Orkan | Orkan | 32,7-36,9 | 118-133 | Stora föremål flyger i luften, fönster blåser in, byggnadsställningar rasar, båtar kastas upp på land, allmän ödeläggelse |
| 13 | Orkan | Orkan | 37,0-41,4 | 133–149 | |
| 14 | Orkan | Orkan | 41,5-46,1 | 149–166 | |
| 15 | Orkan | Orkan | 46,2-50,9 | 166–183 | |
| 16 | Orkan | Orkan | 51,0-56,0 | 184–202 | |
| 17 | Orkan | Orkan | 56,1-61,2 | 202–220 | |
Se även
- Vindstyrka
- Wikimedia Commons har media som rör Beauforts skala
