Från Rilpedia

Bayán, religiös helig skrift för bábíer och bahá'íer (ordet är arabiska för förklaring, framställning eller uttal). Skriften är uppdelad i två delar, den persiska och den arabiska bayán. Inom Baha'i-tron betraktas i princip allt som Báb skrivit, exklusive bönerna, som Bayán. Merparten av det Báb har skrivit har aldrig översatts. Mycket finns bevarat i det bibliotek som ligger i anslutning till Universella Rättvisans Hus på berget Karmel innanför Haifa vid kusten i norra Israel, men har ännu inte bearbetats. Andra av Bábs texter har försvunnit för gott.

Den persiska Bayán

Det viktigaste av Bábs (1819-1850) teologiska arbete för den nya uppenbarelsen och blev uppenbarad år 1847 i fängelsecellen i fästningen Máh-Kú i norra Iran. Denna heliga bok består av 8 000 verser och är indelad i 9 enheter (Váhid), där varje enhet består av 19 kapitel. Boken betraktas av Shoghi Effendi som en eulogi till den lovade, mera än bara lagar, regler och föreskrifter.

Báb förklarar Guds enhet, hans profeters enhet, religionens enhet och mänsklighetens enhet. Báb förutsäger att Den Som Skall Komma redan lever i Iran, i staden Teheran. Enligt Baha'i-läran, och då särskilt Shoghi Effendis tolkningar är det Mírzá Husayn-Àlí, dvs Bahá'u'lláh som Báb syftar på.

Den arabiska Bayán

Uppenbarat de sista månaderna av Bábs liv i fortet Chihríq. Boken anses av de Baha'i-troende vara av mindre betydelse och vikt, men anses å andra sidan vara ett centralt verk av det tusental Babi-troende som finns kvar. Anledningen är att Báb anses ha insett att han snart skulle dödas och därför uppenbarade det som skulle ha störst betydelse för framtiden.