Från Rilpedia

Barthélémy Boganda, född 4 april 1910, död 29 mars 1959, präst och centralafrikansk politiker.

Boganda föddes på landsbygden i Lobaye. Från barndomen förde han med sig hemska minnen från kolonialisternas brutalitet. Hans mor blir mördad av en plantagevakt för att hon misslyckats med att samla in en tillräcklig mängd gummi. Samma öde möter även hans farbror (som för övrigt var far till Jean-Bédel Bokassa).

Bogandas klara intelligens visar sig tidigt och 1921 sänder en missionär honom till Bangui för utbildning på den katolska skolan. Han blir döpt och får också det kristna förnamnet Barthélémy. År 1926 beslutar kyrkan om behovet av inhemska präster och Boganda känner sig kallad.

Efter inledande studier vid de mindre seminarierna i Brazzaville i mellersta Kongo och Kisantu i Belgiska Kongo, följt av studier vid det stora seminariet i Yaoundé i Kamerun vigs Boganda 1938 som den förste inhemske romersk-katolske prästen från Oubangi-Shari. Som präst understöds han i sin kandidatur i valet till den franska Nationalförsamlingen i november 1946. Han får det enda mandat som reserverats åt en ledamot från Afrika. Han kom emellertid att snart lämna såväl prästämbetet som det katolska politiska partiet.

Boganda väljs till borgmästare i Bangui och 1949 skapar han sitt eget parti Mouvement pour l'évolution sociale de l'Afrique Noire (MESAN). MESAN startade också en tidning, Terre Africaine. Partiet fick snabbt ett starkt stöd från byhövdingar och lokala ledare, vilket var mycket förmånligt då den lantliga befolkningen gavs rösträtt i mitten av 1950-talet. MESAN får därmed en majoritet i det regionala parlament som skapas 1956.

Genom att MESAN formar systerpartier i Tchad och Kongo, men också för att Boganda väljs som president för Franska ekvatorialafrikas stora råd, framstår han alltmer som enande kraft för regionen. 1958 deltar en delegation från MESAN i en Panafrikansk konferens i Cotonou, där slutsatserna bland annat blir en önskad om ökad självständighet. Samma budskap förs fram i ett tal av Boganda samma år, men där han understryker att de fyra staterna i Franska ekvatorialafrika är alltför svaga för att bilda självständiga stater. Och även om Boganda i högsta grad var en frihetskämpe var han inte nöjd med den statsindelning européerna skapat i Afrika. Han menade att de afrikanska stammarnas utbredning inte begränsas av statsgränser, samtidigt som de fyra staterna i Ekvatorialafrika har det franska språket gemensamt. Därigenom skulle kunna utgöra ett enat Latinafrika.

Vid folkomröstningen den 28 september 1958 uppmanar Boganda väljarna att rösta ja till självständighet. Strax därpå blir han premiärminister i den regionala regeringen, som dock fortfarande lyder under Frankrike. Han när dock fortfarande visionen om Latinafrika, som han utvecklar i en framväxt i tre etapper:

1. Först en union mellan de fyra territorierna, under namnet Centralafrikanska republiken;
2. Ett sammangående mellan Franska Kongo (dvs. det tidigare Franska ekvatorialafrika) och belgiska Kongo.
3. Slutligen skapandet av Latinafrikas förenta stater, vilket förutom de båda Kongorepublikerna även inbegriper Kamerun, Rwanda, Burundi och Angola.

För denna union designar han Centralafrikanska republikens flagga, vilken än idag är i bruk.

Idéerna väcker dock föga entusiasm utanför student- och rena affärskretsar. Det är i princip endast i Kongo som de får något så när politisk uppmärksamhet. Dessa planer går slutligen fullständigt i graven 1959 då Boganda omkommer i en flygkrasch i närheten av Bangui. Även om Boganda aldrig blev president, eller ens fick uppleva det självständiga Centralafrika, blev han den mest framstående politikern i de fyra kolonier som ingick i Franska ekvatorialafrika och en afrikansk visionär i klass med Kwame Nkrumah, Julius Nyerere eller Patrice Lumumba.

Boganda fick oväntad uppmärksamhet i början av 1990-talet, då avsnitt 11 av TV-serien Young Indiana Jones handlar om hur huvudpersonen räddar Boganda som spädbarn ur en by där alla dött av sjukdom.