Axmar by
Från Rilpedia
| Axmar by Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
|
||||
| Landskap | Gästrikland | |||
| Län | Gävleborgs län | |||
| Kommun | Gävle kommun | |||
| Församling | Hamrånge församling | |||
| Folkmängd(2005) | 125 invånare | |||
| Area(2005) | 66 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 31 maj 2008) | ||||
Axmar by eller Axmarby är en småort i Gävle kommun.
Axmar är känt sedan vikingatiden. Vid kusten intill Axmar finns Gästriklands största gravhög, Högkullen, vilken anses vara en vikingagrav. Axmar är ett naturnamn, förleden Ax kan härröra från ag eller från sädesax(korn) som tidigt odlades i bygden, efterleden mar kan tydas som långgrund havsvik.
Axmar är beläget intill Ostkustbanan och var tidigare utöver en ren skogs- och jordbruksbygd också ett säte för sågverksindustri, under 1950-talet hade här Sjökarteverket en bas för mätning av havsdjup i södra Norrlandskusten. 1671 anlades Axmar bruk av Claes Depken, bruket var under olika ägare i drift fram till 1927. Axmar bruk är numera mest känt för sin havskrog Axmarbrygga som sommartid lockar många besökare. Axmarbygden har många fritidsboende främst i områdena kring Axmarfjärden, Finnharsfjärden, Gåsholma och Hari. Yttre Axmarfjärden med Kusön (Gästriklands största ö) ingår i Axmars naturreservat. Axmar figurerar i litteraturen bl a i romanen De bröto bygd av Per Wikberg där Axmar/Axmarby förekommer i förklädnad av namnet Sjövik samt i de historiska romanerna Onåd och Dömd som häxa av Leif Syrén.
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Småorter; arealer, befolkning 2005
