Från Rilpedia

Axel Gyllenkrok, född 1665 i Åbo, död 17 september 1730 på sin egendom Svenstorp. Han var landshövding i Göteborgs och Bohus län från 8 juli 1723 och fram till sin död. Friherre och generallöjtnant samt "öfverkommendant å länets fästningar".

Han gick in vid livgardet 1683, och gjorde så bra ifrån sig, att han 1696 blev kapten och kompanichef vid regementet och 1701 major.

Under Karl XII:s krig i Kurland blev han 1703 utnämnd till generalkvartermästare-löjtnant vid fortifikationen, "för dess långvariga och trogna tjänster samt alltid betygade tappre förhållande". För att förkovra sig, hade han redan år 1688 gått i fransk tjänst, där han stannade i 7 år. Gyllenkrok deltog i en mängd drabbningar, bland andra belägringarna af Namur, Tournay, Huy, Charleroi och Dixmuiden, bombningarna av Charleroi och Bruxelles samt slagen vid Steenkerke och Sanden. Under det Stora nordiska kriget i var han med såväl vid landstigningen på Seland som i slaget vid Narva.

Åren 1709 till 1722 satt Gyllenkrok i fångenskap i Moskva.

Axel Gyllenkrok har fått en gata i Göteborg uppkallad efter sig (1932), Gyllenkrooksgatan i stadsdelen Johanneberg.^[1]

Familj

Hans far var assessor Anders Krook (senare adlad Gyllenkrok) och hans mor hette Maria Mums. Han var gift med Maria Hegardt, och med henne hade han en dotter och en son.

Utgrenad ur adliga ätten Gyllenkrok nr 862. Den adlade Anders Gyllenkroks son, Axel Gyllenkrok, upphöjdes den 4 augusti 1727 i friherrlig värdighet och introducerades samma år under ättenr 195.

Källor

• Guvernörer och Landshöfdingar i Göteborgs och Bohus län 1658-1897, Gustaf Lagerbring, Wald. Zachrissons Förlag, Göteborg 1917
• Landshövdingarna i Göteborgs och Bohus län 1658-1989, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB 1989 ISBN 91-7029-024-5

Noter

1. ↑ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.120