Auguste Forel
Från Rilpedia
Auguste Henri Forel, född 1 september 1848 i Morges, kantonen Vaud, död 27 juli 1931, var en schweizisk läkare, naturforskare och nykterhetsfrämjare; kusin till François-Alphonse Forel.
Forel var 1879- 98 professor i psykiatri vid universitetet i Zürich och föreståndare för hospitalet Burghölzli därstädes, varefter han bosatte sig i Chigny prés Morges (Vaud). Forel verkade på en rad områden: han arbetade med framgång inom hjärnanatomin och som hospitalsläkare; han var en av de främste forskarna på hypnotismens område; han räknas som en av de största kännarna av myrornas liv, och hans samling av myror var en av de mest betydande, som funnits; slutligen ägnade han sig med aldrig sviktande intresse åt bekämpandet av alkoholismen och var en av dåtidens allra främsta förespråkare för total avhållsamhet. Han inrättade även drinkarasylen "Ellikon".
Bland hans skrifter märks det prisbelönta arbetet Les fourmis de la Suisse (1874), Expériences et remarques critiques sur les sensations des insectes (tre band, 1886-87), Der Hypnotismus (1889, femte upplagan 1907; "Hypnotismen, dess betydelse och utöfvande", 1890), Die Errichtung von Trinkerasylen (1891), Gehirn und Seele (1894; tionde upplagan 1907), Die sexuelle Frage. Eine naturwissenschaftliche, psykologische, hygienische und soziologische Studie für gebildete (1905; sjunde upplagan 1907; "Den sexuella frågan", samma år), Sexuelle Ethik (1906; "Sexuell etik", samma år) och Verbrechen und konstitutionelle Seelenabnormitäten (1907). Tillsammans med Vogt och Brodmann utgav Forel "Journal für Psychologie und Neurologie". Ett av Forel september 1890 för studenterna i Kristiania och Uppsala hållet föredrag om "Alkohol såsom njutningsmedel" trycktes samma år.
Källa
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
