Från Rilpedia

August Timoleon Wistrand, född 16 januari 1807 på Ärby, Klosters socken, Södermanland, död 30 april 1866 i Stockholm, svensk läkare, bror till Alfred Hilarion Wistrand.

Wistrand blev student i Uppsala 1820, medicine kandidat 1827, medicine licentiat 1829, kirurgie magister 1830 och medicine doktor 1835. Han utnämndes 1832 till bataljons- och 1844 till regementsläkare vid Upplands regemente samt förordnades 1852 att därjämte förvalta ett medicinalrådsämbete. År 1862 erhöll han avsked från regementsläkartjänsten och utnämndes samma år till medicinalråd.

Som skriftställare inlade Wistrand stor förtjänst särskilt genom de arbeten i rättsmedicin, som han dels ensam, dels tillsammans med sin bror A.H. Wistrand utgav: Handbok i forensiska medicinen (1838), Tabeller för medicolegala obduktioner (1838), Avhandlingar i statsmedicinen (två häften, 1842, 1860), Rättsmedicinska afhandlingar (1863), Handbok i rättsmedicinen (två band, 1852, 1853; nya upplagor av del l 1869, utgiven av A.H. Wistrand, och 1888, utgiven av O.F. Hallin), Vald samling af Sundhets-kollegii utlåtanden i juridiska mål (1857), de båda sista tillsammans med A.H. Wistrand. Dessutom författade han "Minnesböcker" för läkare (1853; andra upplagan 1854), apotekare (1854), stadsläkare (1860), skrev Handbok i husmedicinen (1840, åttonde upplagan 1889; fr.o.m. sjunde upplagan kallad Husläkaren, Handbok etc.) samt publicerade bl.a. i "Hygiea" ett stort antal smärre avhandlingar. Med djupa insikter i synnerhet i sitt specialfack, rättsmedicinen, och i Medicinalstyrelsens skilda förvaltningsgrenar ägnade han sig från början av sin läkarbana outtröttligt åt studier och åt det allmännas tjänst.

Källa

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Wistrand, 1904–1926 ^(Not).