Arvid Berghman
Från Rilpedia
Arvid Berghman, född i Malmö 26 februari 1897, död i Djursholm 8 juni 1961, hovkamrerare, heraldiker.
Berghman avlade studentexamen vid Lunds privata elementarskola 1917 och blev fil. kand. i Lund 1923. Han anställdes därefter vid brandförsäkringsaktiebolaget Fenix och blev chef för dess utländska avdelning 1931. När bolaget fusionerade övergick han till samma tjänst inom Thulebolagen 1949.
Under 1920-talet började han intressera sig för heraldik och började medarbeta i tidningar och tidskrifter i detta ämne. År 1938 utkom hans första skrift i ämnet, Heraldiskt vademecum (ny upplaga 1987). 1958 publicerade han en Bibligraphie héraldique suédoise i den spanska tidskriften Hildalaguia. År 1932 anställdes han – vid sidan av sin tjänst som försäkringstjänsteman - som amanuens vid Kungl. Riksheraldikerämbetet och blev några år senare kanslist vid Kungl. Maj:ts orden. År 1945 tillades han hederstiteln hovkamrerare. Han utgav en rad heraldiska böcker, bl.a. Svenska borgerliga släktvapen (1939) och Borgerlig vapenrulla (1950), där äldre och nyantagna icke-adliga släktvapen publicerades; dessa utgåvor är föregångare till den moderna, alltjämt utkommande Skandinavisk vapenrulla. År 1944 publicerade han en historisk utredning av Dynastien Bernadottes vapen och det svenska riksvapnet. Den populärt hållna Heraldisk bilderbok tillägnad H.K.H. Kronprins Carl Gustaf utgav han 1951 då prinsen var fem år gammal - alltså en heraldisk bok för barn. Han tecknade själv ett fåtal publicerade vapen. Vid dess bildande 1949 invaldes han som ledamot av Académie Internationale d'Heraldique.
År 1949 utgav han i riksheraldikerämbetets skriftserie boken Nordiska riddareordnar och dekorationer.
Berghman hade ett stort intresse för exlibris och utgav flera skrifter i detta ämne, bland annat år 1957 den alltjämt mest grundliga och omfattande moderna svenska skriften på området, boken Exlibris. En bok om bokägarmärken, utg. på Allhems Förlag. En omfattande utredning gjorde han också i utställningskatalogen Kungliga och furstliga exlibris, som utgavs av Kungliga biblioteket 1955.
Berghman har haft inflytande på sentida heraldik bl.a. genom sin funktion som mentor för heraldikern Bengt Olof Kälde. På många sätt är han banbrytaren för populariseringen av svensk heraldik.
Genom sitt testamente bildade han Arvid Berghmans heraldiska stiftelse som förvaltas av Kungl. Biblioteket.
Litteratur
- Bengt Rur, ”Arvid Berghman, heraldikern”, tryckt i Personhistorisk tidskrift 1999, sidorna 42 till och med 50.
- Dag Hermfelt skrev om Arvid Berghmans heraldiska samling i Kungliga biblioteket i Släktforskarnas årsbok 2001.
