Från Rilpedia

Arvid Wolfgang Nathanael Ahnfelt, född 16 augusti 1845 i Lund, död 17 februari 1890 i Köpenhamn, publicist. Son till Paul Gabriel Ahnfelt och Hedvig Sofia Ekstrand, kusin med biskopen Otto Ahnfelt.

Arvid Ahnfelt studerade vid Uppsala universitet, där han tog fil.kand. 1869 och doktorerade samma år. Efter examen fick han tjänst som extra ordinarie amanuens vid Kungliga biblioteket samt som medarbetare vid Ny Illustrerad Tidning, men fortsatte sedan till Aftonbladet, och därefter bl.a. Stockholms Dagblad. Han skrev även för utländska tidningar.

Uppfostrad i en liberal tradition, vilket i hans fall var kombinerad med en satirisk läggning, verkade han för spridandet av dess idéer. Han är uppmärksammad för sina verk Verldslitteraturens historia I-II (1874-1876), en biografi över Carl Jonas Love Almqvist och Leonard Fredrik Rääf i Småland. Han skrev även böcker om hovlivet och om industrihistoria, och utgav skrifter av andra svenska författare.

1881 startade han tidskriften Ur dagens krönika som blev ett viktigt debattforum för 1880-talets "unga Sverige".

Ahnfelt dog av en hjärtinfarkt på hotell "Kongen af Danmark".^[1]

Noter

1. ↑ Ny svensk historia, Oscar II och hans tid 1872-1907, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13375-5 s.268