Arthur C. Clarke
Från Rilpedia
Arthur C. Clarke | |
---|---|
Arthur C. Clarke i sitt kontor i hemmet i Colombo, Sri Lanka, 28 mars 2005 (fotograf Amy Marash). |
|
|
|
Pseudonym | Charles Willis, E.G. O'Brien |
Född | Arthur Charles Clarke 16 december 1917 Minehead, Somerset, Storbritannien |
Död | 19 mars 2008 (90 år) Colombo, Sri Lanka |
Yrke | Författare, uppfinnare |
Nationalitet | Mall:Landsdata Storbritannien Brittisk och Mall:Landsdata Sri Lanka lankesisk |
Genrer | Science fiction, populärvetenskap, fantasy |
Ämnen | Vetenskap |
Framstående verk | 2001 - ett rymdäventyr Möte med Rama Mot nya världar The Fountains of Paradise |
Make/maka | Marilyn Mayfield (1953-1964) |
Influenser | H. G. Wells, Jules Verne, Lord Dunsany, Olaf Stapledon |
Influerade | Stephen Baxter |
Sir Arthur Charles Clarke, född 16 december 1917 i Minehead, Somerset, död 19 mars 2008 i Colombo, var en brittisk-lankesisk science fiction-författare. Hans mest kända verk är 2001 - ett rymdäventyr som skrevs som en roman samtidigt som filmen med samma namn producerades.
Arthur C. Clarkes författarskap omfattade inte enbart skönlitteratur utan även realistiska prognoser och bedömningar av utveckling inom högteknologi. Clarke var den som väckte idén till satellitkommunikation, det vill säga att använda geostationära satelliter för att överföra radiosignaler.
Han bodde sedan 1956 i Colombo, Sri Lanka. Han överlevde tsunamikatastrofen i december 2004 men fick sin dykarskola förstörd.
Clarke arbetade några år som revisor innan han mellan åren 1941 till 1946 tjänstgjorde i Royal Air Force. Han tog examen i fysik och matematik vid King's College i London.
Innehåll |
Priser, utmärkelser och utnämningar
1972 belönades han med Nebulapriset för kortromanen A Meeting With Medusa, 1973 för romanen Möte med Rama (på eng. Rendezvous With Rama) och 1979 för romanen The Fountains of Paradise. SFWA valde att 1985 ge honom utmärkelsen Grand Master, en utmärkelse som senare bytt namn till Damon Knight Memorial Grand Master Award.
Han skulle adlas av den brittiska drottningen 1998, men rykten om pedofili utbröt och försenade det hela. Det visade sig att dessa rykten var falska och han adlades 2000.
Asteroiden 4923 Clarke samt dinosauriearten Serendipaceratops arthurcclarkei från Inverloch i Australien är båda uppkallade efter honom. Dessutom har han fått en rymdsond, 2001 Mars Odyssey, uppkallad efter sina verk.
Geostationära banan kallas ibland för Clarkebanan då han 1945 lade fram förslaget att satelliter kunde placeras där.
1988 fick han diagnosen post poliosyndrom och blev därefter tvungen att använda rullstol. Inför sin 90-årsdag spelade han in en video med sina reflektioner och tog farväl av vänner och fans.[1] Clarke avled klockan 01:30 på natten den 19 mars 2008, efter att ha haft problem att andas.[2][3]
Bibliografi
- Natten faller på, på eng. Against the Fall of Night 1948;
- Mot nya världar, på eng. Childhood's End 1953;
- Havsfarmen, på eng. The Deep Range 1957;
- SOS från törstens hav 1961, på eng. A Fall of Moondust;
- 2001 - ett rymdäventyr låg som grunden för filmen med samma namn 1968;
- A Meeting With Medusa, 1972;
- Möte med Rama, på eng. Rendezvous with Rama 1973;
- The Fountains of Paradise 1979;
- 2010 - Andra rymdodyssén 1982, på eng. 2010 - Odyssey Two;
- Sånger från vår fjärran jord 1986;
- 2061 - Tredje rymdodyssén 1988, på eng. 2061 - Odyssey Three ;
- Rama II, på eng. Rama II 1991;
- Ramas Lustgård, på eng. Garden of Rama 1992;
- Guds hammare 1993;
- Rama Revealed 1993;
- 3001 - Den sista resan, på eng. 3001 - The final odyssey 1997;
- The last theorem under produktion.
Källor
- ↑ ”Sir Arthur C Clarkes 90-årsdagsreflektioner”. 2007-12-10. http://www.youtube.com/watch?v=eLXQ7rNgWwg. Läst 2008-03-18.
- ↑ http://news.bbc.co.uk/1/hi/uk/7304004.stm
- ↑ http://www.msnbc.msn.com/id/23697230/