Željko Ražnatović
Från Rilpedia
| {{{bild}}} | |
| Smeknamn: | Arkan |
| Födelsedatum: | 17 april 1952 |
| Födelseplats: | Brežice; Slovenien, Jugoslavien |
| Dödsdatum: | 15 januari 2000 |
| Dödsplats: | Belgrad; Serbien, Jugoslavien |
| Land: | Serbien |
| Tjänstgöringsår: | 1991 – 1995; Kroatien och Bosnien 1998 – 1999 Kosovo |
Željko Ražnatović (serbisk kyrilliska: Жељко Ражнатовић), mer känd som Arkan, född 17 april 1952 i Brežice, Slovenien, dåvarande Jugoslavien, död 15 januari 2000 i Belgrad, Serbien, var en serbisk nationalistisk politiker, paramilitär ledare och krigsförbrytare under krigen i Jugoslavien.
Innehåll |
Ungdomsår
Ražnatović föddes i Brežice, en liten by i södra Slovenien. Hans far Veljko Ražnatović var montenegrinsk serb som tjänstgjorde som hög officer i det jugoslaviska flygvapnet. Ražnatović levde med sin mor Slavka, som var kommunistisk aktivist, född i staden Pristina i kosovo, även hon etnisk montenegrin och tre äldre systrar. Hans föräldrar skildes när han var ung. Ražnatovićs far slog honom ofta och behandlade sin familj barskt, liksom sina underordnade[1]. Ražnatović rymde som barn ofta hemifrån, slutligen hamnade han på en ungdomsanstalt.
Sitt smeknamn fick han av några barndomsvänner som han tillbringade många timmar tillsammans med att titta på kampsportsfilmer med protagonisten Air Commander, som de först kallade Arkomand och senare Arkan.
Ražnatović sökte sig vid 20 års ålder 1972 till Västeuropa. Han efterlystes för väpnat rån, överfall och mord i Belgien, Nederländerna, Sverige, Tyskland, Österrike, Schweiz och Italien. Han fängslades i Belgien 1974, flydde 1977, arresterades i Nederländerna 1979 men flydde igen 1981. Han skadades vid en sammanstötning med polisen. Han flydde från dussintals[källa behövs] europeiska fängelser, inklusive det välbevakade Scheveningen där idag krigsförbrytare förvaras i väntan på rättegång i Haag. Ražnatović var även med på Interpols röda lista med världens tio mest eftersökta personer[2].
Efter nio års turbulent liv i Västeuropa återvände han till Serbien. Där fortsatte han sin kriminella bana och startade en rad olagliga affärsverksamheter. Vid ett tillfälle skottskadade han två poliser men släpptes fri efter en intervention av Stane Dolanc, dåvarande chef för säkerhetspolisen.
1995 gifte sig Ražnatović med den serbiska sångerskan Svetlana Veličković, mer känd som Ceca. Bröllopet filmades och visades på TV. Paret fick två barn.
Roll i Krigen i Jugoslavien
I början av 1990 hade spänningarna i landet byggts upp till bristningsnivå. Ražnatović var då ledare för en supporterklubb (Delije) till fotbollslaget Röda Stjärnan. Den 13 maj 1990 utbröt kravaller när Ražnatovićs supportrar från Belgrad besökte Zagreb för mötet Dinamo Zagreb - Röda Stjärnan. Ordförande för Dinamo var den blivande kroatiske presidenten Franjo Tudjman. I oktober 1990 bildade Arkan en paramilitär grupp, det Serbiska frivilliga gardet (Srpska dobrovoljačka garda) som gick under smeknamnet Arkans tigrar. Tigrarna bestod från början av ett 20-tal av Ražnatovićs supportrar från Röda Stjärnan men växte snabbt till flera hundra man. Uppgifterna om gardets storlek varierar mellan några hundra och upp till som mest 10 000 man.
Ražnatovićs frivilliggarde stred i Vukovar (östra Kroatien) 1991 och på olika platser i Bosnien 1992-1995; Bland annat i städerna Bijeljina och Zvornik i östra Bosnien våren 1992 där Arkans tigrar utförde etnisk rensning mot städernas icke-serbiska befolkning. Gardets medlemmar har anklagats för övergrepp och krigsförbrytelser, bland annat för att ha avrättat och torterat tillfångatagna fiendesoldater och våldtagit hundratals muslimska kvinnor. Domare Richard May från Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien väckte åtal mot Ražnatović redan 1997. Åtalet offentliggjordes 1999 i samband med Kosovokriget.
Ražnatovićs trupper användes inte under Kosovokonflikten. Under NATOs flygbombningar gav Ražnatović ett antal intervjuer för bland annat CNN, BBC och journalister från andra länder, även Sverige. Där sade han att gardet skulle grupperas i fall NATO inledde ett markanfall; något som dock aldrig inträffade.
Ražnatovićs död
Direkt efter Bosnienkrigets slut började Ražnatovićs närmaste män mördas en efter en. Till slut 15 januari 2000 klockan 17.05 mördades Ražnatović i lobbyn på Intercontinental Hotel Belgrade som då var fullt av hotellgäster. Mördaren, Dobrosav Gavrić, var en 23-årig polisman med känningar i undre världen. Motivet bakom mordet är fortfarande okänt. Ihärdiga rykten säger att Slobodan Milošević beordrade mordet så att Arkan inte skulle kunna vittna mot honom i Haag[3].
Željko Ražnatović begravdes med militära hedersbetygelser och med en serbisk-ortodox sorgeceremoni den 20 januari 2000. Runt 20 000 personer kom till begravningen. Ražnatovićs grav bevakas dygnet runt av två livvakter.
Citat
- "Jag lever hellre en dag som ett lejon, än hundra år som en mask."
- "Under kriget slängde jag mig aldrig i skydd. Jag stod på båda benen, så att kulorna kunde träffa mig om Gud ville."
Källor
- ↑ Engelska Wikipedia (se länk under andra språk i vänsterspalten)
- ↑ http://stockholm.usembassy.gov/human/1995/europe/serbia.html
- ↑ http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/607156.stm
