Arbetslivsmuseernas samarbetsråd
Från Rilpedia
Arbetslivsmuseernas samarbetsråd (ArbetSam) är Sveriges största museiförening med 373 medlemsmuseer (maj 2008).
ArbetSam ska arbeta för att ge Sveriges arbetslivsmuseer stöd i det arbete de utför för att visa den historiska verklighet under vilken svenska arbetare, tjänstemän och andra yrkesroller inom samtliga branscher har arbetat.
Den övergripande handlingsplanen innebär att
- arbeta för att stärka arbetslivsmuseernas identitet
- skapa ett kontaktnät mellan medlemmarna
- samordna arbetet i gemensamma frågor
- sprida kännedom om arbetslivsmuseernas verksamhet
ArbetSam är en ideell organisation vars ändamål är att utifrån ett underifrånperspektiv främja och utveckla bevarandet av och gestaltandet av det svenska arbetslivet, med stor tyngdpunkt på industrisamhällets framväxt och kulturarv. I denna uppgift ingår att verka för en helhetssyn där arbetsliv, teknik, produktionsprocesser, sociala förhållanden, kultur, fackligt och politiskt arbete tydliggörs. I centrum står arbetsplatser och andra historiska miljöer med anknytning till arbetet.
Arbetslivsmuseer
Arbetslivsmuseerna i Sverige har som mål att pedagogiskt visa svunna tiders arbetsliv. Museerna representerar i detta avseende en mångfald av yrkesgrupper. Museerna vill så långt det går visa hela bilden av dessa yrkesgruppers liv, vilket innebär både de sociala, estetiska, tekniska och ekonomiska delarna.
De äldsta arbetslivsminnena som visas är några få med bakgrund från 1400-talet (medeltid) och ibland tidigare verksamhet, medan många visar historiska föremål och kvarvarande byggnader från 1600-talet och framåt. Under 1800-talet då industrialiseringen kom igång på allvar bildades också många nya företag liksom utveckling av de befintliga. Mycket av detta finns bevarat i olika arbetslivsmuseer.
Genom att lokala föreningar varit uppmärksamma på händelseutvecklingen, har många tidigare företag omvandlats till ett levande museum. Genom att dessa för sin tid expansiva verksamhetsområden i tid kunnat sparas relativt intakta, har de blivit en enorm kunskapskälla för både amatörer och den officiella historieforskningen. Det gäller i dag och kommer alltefter tiden går att bli ännu viktigare.
Arbetslivsmuseerna sköts i princip av ideella krafter där många eldsjälar arbetar för att visa upp sin bygds arbetslivshistoria. Denna historia visar allt som oftast den lilla människans historia. Den historia som berättas på arbetslivsmuseerna blir en vardagens historia som inte lika ofta förekommer i våra historieböcker.
