François Truffaut
Från Rilpedia
François Truffaut, född 6 februari 1932, död 21 oktober 1984, var en fransk filmregissör. Han är kanske mest känd för debutfilmen "De 400 slagen" från 1959. Filmen "Dag som natt" (La nuit americaine) fick 1973 en oscar för bästa film på ett utländskt språk.
Truffaut lämnade skolan vid fjorton års ålder för att 1953 börja skriva filmkritik för tidskriften Les Cahiers du Cinema, som andra storheter som Jean-Luc Godard och Alain Resnais också skrev för. Sedermera valde Truffaut att börja regissera och slog igenom stort med debutfilmen "De 400 slagen" 1959. Det är en film som ofta nämns som en av filmhistoriens viktigaste och bästa filmer. Den är en osentimental, gripande och delvis självbiografisk barndomsskildring.
I "De 400 slagen" får publiken för första gången stifta bekantskap med Truffauts alter ego Antoine Doinel för första gången. Denne dyker sedan upp i ytterligare tre av Truffauts långfilmer, där han spelas av Jean-Pierre Léaud. I Baisers volés ("Stulna kyssar", 1968), Domicile conjugal ("Älskar - älskar inte", 1970) och L'amour en fuite (Kärlek på flykt, 1979) skildras Doinels och Christine Darbons (Claude Jade) tilltagande vuxenhet och vidare erfarenheter av livet.
Truffaut följde upp med den kritikerrosade Jules et Jim, med bland annat Jeanne Moreau. Han medverkade även själv i filmer och bland dem kan nämnas Steven Spielbergs Närkontakt av tredje graden. Han avled 1984 till följd av en hjärntumör.
Filmografi (i urval)
- 1959 - De 400 slagen
- 1959 - Till sista andetaget (endast manus)
- 1960 - Skjut på pianisten!
- 1961 - Jules och Jim
- 1964 - Den lena huden
- 1966 - Fahrenheit 451
- 1968 - Stulna kyssar
- 1969 - Sirenen från Mississippi
- 1970 - Vilden
- 1970 - Älskar - älskar inte
- 1973 - Dag som natt
- 1975 - Berättelsen om Adèle H.
- 1976 - Fickpengar
- 1977 - Mannen som älskade kvinnor
- 1979 - Kärlek på flykt
- 1980 - Sista tåget
- 1983 - Äntligen söndag!
