Ängspiplärka
Från Rilpedia
| ?Ängspiplärka | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Ärlor och piplärkor Motacillidae |
| Släkte: | Piplärkor Anthus |
| Art: | Ängspiplärka A. pratensis |
|
|
|
| §Anthus pratensis Auktor: Linné, 1758 |
|
| Synonymer | |
|
Spipola pratensis |
|
 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Ängspiplärka (Anthus pratensis) är en fågel som tillhör släktet piplärkor i familjen ärlor och piplärkor.
Innehåll |
Utseende och läte
Ängspiplärkan är knappt 15 centimeter lång och därmed något mindre än trädpiplärkan som den annars är mycket lik. Jämfört med den är den i färgningen i stort gråare och bröstet är mindre gulaktigt och finare streckat. Bakklon hos ängspiplärkan är också mycket längre än trädpiplärkans. Benen är rödaktiga och näbben är tunn och spetsig.
Ängspiplärkans lockläte är ett skarpt "ist" eller "ististist", i närheten av boet ofta ihållande och monotont "tlitlitli". Sången, som den framför i korta sångflykter, är hög och tunn. Den börjar sjunga före sångflykten, stiger sedan oftast upp från en upphöjning i marken och återvänder i regel inte till utgångspunkten när den glider ner.
I fält skiljs den från trädpiplärkan snarare på grund av omgivning och läte än med utseendemässiga kännetecken. Den har heller inte lika iögonfallande sångflykt som trädpiplärkan.
Utbredning
Den häckar i de flesta områden i den norra delen av Eurasien men även på nordöstra och sydöstra Grönland[1]. Merparten av världspopulationen är flyttfåglar som övervintrar i västra- och södra Europa, norra Afrika och sydöstra Asien. Populationen som häckar på Irland, i Storbritannien och i västra Europas kustområden är däremot stannfåglar.
Taxonomi
Ängspiplärka delas ofta upp i två underarter:
- Anthus pratensis pratensis - merparten av världspopulationen tillhör nominatformen.
- Anthus pratensis whistleri (Clancey, 1942) - stannfågel på Irland och i västra Skottland.
Förekomst i Sverige
I Sverige förekommer ängspiplärkan i hela landet men särskilt i fjällen. Den flyttar i september-oktober och återkommer i mars-april.
Biotop och häckning
Ängspiplärkan häckar på fuktiga ängar och betesmarker, på myrar och i berglandskap. Under flyttningen söderut ser man den ofta i större skaror på fält och vid dammar. Boet läggs på marken och är ett oansenligt bygge av strån och mossa som fodras med hår. Honan lägger i vanliga fall 4-6 ägg som är ljusgrå och som i regel ruvas i 13 dagar. Ungfåglarna blir sedan matade av båda föräldrarna i 12 till 14 dagar. Ängspiplärkan är en art som ofta får agera värddjur för gökens unge.
Föda
Ängspiplärkor livnär sig under sommarhalvåret huvudsakligen på små dagaktiva insekter och spindeldjur av alla sorter, under vinterhalvåret dessutom på små snäckor och frön.
Referenser
Noter
- ↑ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
Källor
- Wiesenpieper i tyskspråkiga Wikipedia 14 augusti 2005
- Roland Staav och Thord Fransson: Nordens fåglar, Norstedts, Stockholm 1991, andra upplagan, sid. 330-331. ISBN 91-1-913142-9.
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
