Från Rilpedia

Anna-Britt Agnsäter, född 1915 i Älmhult, död 2006 i Stockholm, var legendarisk chef för KF:s Provkök 1946-1980. Hennes ambition var att förbättra kostvanorna, vilket kom att ge stort gehör, även internationellt.

Agnsäter gick i flickskola i Ystad och började studera vid lanthushållsseminariet i Rimforsa. I mitten av 1930-talet kom hon som praktikant till Elisabeth Tham på Fågelsta, som hade utvecklats till en mötesplats för den tidens självständiga och nytänkande kvinnor. Under ett år fick hon pröva på allt vad jordbruks- och hushållsarbete innebar. Efter sin examen fick hon arbete vid ett ungdomsvårdhem utanför Göteborg. Därefter fick hon 1944 anställning på KF:s Provkök. 1946, då Provköket blev en självständig enhet, blev hon dess chef.

1949 genomförde hon under ett halvår en studieresa i USA som var ett föregångsland i matlagningsteknik. Med sig hem hade hon en rad nya innovativa idéer.

Agnsäter tog initiativ till att KF skulle börja tillverka stektermometrar samt en fyrdelad måttsats anpassad för svenska förhållanden. Stektermometern tillverkades av Bofors AB och spetsen kom från en gevärsrekyl. Den fyrdelade måttsatsen tillverkades på Gustavsbergs Porslinsfabrik. 1951 kom Vår kokbok ut för första gången och har sedan dess kommit ut i nya upplagor. I den fanns nya recept noggrant utprövade av provköket och anpassade till den nya måttsatsen. Det fanns också beskrivningar på hur man lyckades med ugnssteken med stektermometern.

Anna-Britt Agnsäter var en viktig föregångare i folkbildningen. Krigs- och ransoneringsåren hade lärt henne att ta vara på det lilla som gavs. Aldrig hade man ätit så nyttigt i Sverige som under krigsåren. Hon var kritisk till den tidens TV-kockar för deras frikostiga användning av fett i matlagningen. Hennes viktigaste bidrag var att hon uppfann kostpyramiden som fick heta matpyramiden som skulle lära oss att äta nyttigare och spara in på fett. Idén om matpyramiden kom också att exporteras till en rad andra länder och sedan anpassas till deras förutsättningar. Agnsäters betydelse för folkbildningen resulterade i att hon fick motta S:t Eriks-medaljen 1979 samt 1995 Albin Johansson-medaljen i guld för förtjänstfulla insatser inom den svenska konsumentkooperationen.