Från Rilpedia

En allmän handling är en handling som förvaras hos, inkommit till eller upprättats hos en myndighet. En allmän handling kan vara en offentlig handling om den ej innehåller några sekretessbelagda uppgifter.

Uppgifter som utväxlats mellan en skattemyndighet och Riksskatteverket via elektronisk post har ansetts utgöra allmänna handlingar. Även fråga om sådant utkast som avses i 2 kap 9 § andra st Tryckfrihetsförordningen och som sänts över till annan myndighet för synpunkter har omhändertagits för arkivering enligt Regeringsrättens avgörande i mål 4656-98.^[1]

När allmän handling har kommit in till eller upprättats hos myndighet skall handlingen registreras utan dröjsmål.^[2]

Beträffande handling som registrerats ska av registret framgå

1. datum, då handlingen kom in eller upprättades,
2. diarienummer eller annan beteckning som har åsatts handlingen,
3. i förekommande fall från vem handlingen har kommit in eller till vem den har expedierats,
4. i korthet vad handlingen rör.^[3]

Kan det antas att hinder mot utlämnande av uppgift i allmän handling föreligger enligt sekretessbestämmelse får myndighet utmärka detta genom särskild anteckning. Sådan anteckning skall innehålla beteckningen hemlig samt ange tillämplig bestämmelse, dagen för anteckningen och den myndighet, som har låtit göra den.^[4]

Myndighet skall på begäran av enskild lämna uppgift ur allmän handling som förvaras hos myndigheten om hinder inte möter på grund av bestämmelse om sekretess eller av hänsyn till arbetets behöriga gång.^[5]

Bestämmelser om tillhandahållande av allmän handling finns i 2 kap 12 § tryckfrihetsförordningen som föreskriver att allmän handling som får lämnas ut ska på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den, som önskar taga del därav, så att handlingen kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. Handling får även skrivas av, avbildas eller tagas i anspråk för ljudöverföring.^[6] Begäran att få taga del av allmän handling göres hos myndighet som förvarar handlingen.

Regeringsrätten har i dom 2007-10-05 (Målnummer 5791-06) konstaterat att det av 2 kap 14 § Tryckfrihetsförordningen inte kan utläsas någon skyldighet för den enskilde att, i de fall en myndighet har lokaler på flera ställen, vända sig till det ställe där handlingen förvaras med sin begäran. "Kriminalvården hade alltså inte rätt att avslå sökandens begäran på den grunden att han lämnat in sin begäran till huvudkontoret." En annan sak är att det av 2 kap. 12 § inte följer någon skyldighet för en myndighet att tillhandahålla en handling på annat ställe än det där myndigheten förvarar den.^[7]

Myndighet får inte på grund av att någon begär att få ta del av allmän handling efterforska vem han är eller vilket syfte han har med sin begäran i större utsträckning än som behövs för att myndigheten skall kunna pröva om hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut.^[8]

Regeringsrätten har i dom 1998-06-17 (Målnummer 7357-97) ansett att den så kallade scientologibibeln skulle anses som allmän handling oavsett upphovsrätten och därför skulle tillhandahållas enligt 2 kap. TF.^[9] Lagstiftaren har således löst en eventuell konflikt mellan offentlighetsprincipen och upphovsrätten på så sätt att offentlighetsprincipen ges företräde.^{[10] [11]}

Avslag på begäran att få ut allmän handling överklagas till kammarrätt.

Arkivering ska ske enligt arkivlagen.

Fotnoter

1. ↑ https://lagen.nu/dom/ra/1999:36
2. ↑ https://lagen.nu/1980:100#K15
3. ↑ https://lagen.nu/1980:100#K15P2
4. ↑ https://lagen.nu/1980:100#K15P3
5. ↑ https://lagen.nu/1980:100#K15P4
6. ↑ https://lagen.nu/1949:105#K2P12
7. ↑ https://lagen.nu/dom/ra/2007:68
8. ↑ https://lagen.nu/1949:105#K2P14
9. ↑ https://lagen.nu/1949:105#K2P2
10. ↑ https://lagen.nu/dom/ra/1998:42
11. ↑ http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9806/18/telegram/inrikes54.html

Se även

• Offentlighetsprincipen