Algoritmisk handel

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Algoritmisk handel ("algohandel"/"algotrading") är en programvarustyrd elektronisk handel av värdepapper (i synnerhet aktier).

Algoritmisk handel överlåter utförandet av en order till programvara, en så kallad handelsalgoritm, som sedan exekverar en order enligt förutbestämda regler. Handelsalgoritm är en teknisk term för denna typ av program som bland praktiker ofta kallas strategi eller algo.

För att förstå algoritmisk handel är det nödvändigt att förstå skillnaden mellan exekveringsalgoritmer och investeringsalgoritmer

  • Med algoritmisk handel avses normalt brukande av en exekverings-algoritm där handlaren antingen köper eller säljer en enskild aktie
  • En investerins-algoritm är en modell där investeringsbesluten tas av en algoritm, handlaren således både köper och säljer en eller flera aktier, detta omfattas ofta inte av begreppet algoritmisk handel.

I denna text avser algoritm en exekverings-algoritm om inte annat anges.


Innehåll

Historia

Även om ordrar och avslut på marknaderna sedan länge varit främst elektroniska, så har intelligensen över hur ordrar placeras blivit elektronisk först under 2000-talet. Enligt konsultbyrån Aite Group LLC fanns en algoritm bakom en tredjedel av all aktiehandel inom EU och USA under 2006. Algoritmisk handel existerar inte uteslutande för aktier - men den är speciellt tillämpbar här. Inom aktiehandeln är nämligen den begränsade likviditeten problemet som handlare och mäklare löser åt kunder. Tvärtom så är normalt sett likviditet inte ett problem inom valuta- och terminshandeln. Algoritmisk handel förekommer knappt (inte alls) inom obligationshandeln eftersom den är svår att standardisera.

Strategier för Exekvering

Syftet med strategierna är att kontrollera kostnader och risker i exekveringen.

Ett sätt att förstå skillnaden mellan klasserna är att förklara hur de kan samspela: En kvantitativ strategi schemalägger en order genom att dela upp den i flera delordrar, dessa exekveras genom en taktisk strategi. Den taktiska strategin tillämpar Smart Order Routing för att abstrahera bort problematiken att aktien handlas på flera marknadsplatser.

Den kvantitativa strategin syftar till att schemalägga ordern över tid. Förklaringen till behovet är enkel: om all volym handlas på samma gång blir priset dåligt, om volymen handlas över extremt lång tid utsätts exekveringen för risken att priset på aktien rör sig. Schemaläggningen är alltså en avvägning mellan prisrisk och prispåverkan. Avvägningen sker med hjälp av kvantitativ analys. Exempel på kvantitativa strategier är VWAP, TWAP och Implementation Shortfall (IS).

Kvantitativa strategier används för stora ordrar. Vanliga användare är buy-side traders, det vills säga aktiehandlare hos förvaltare av aktiefonder, pensionsfonder, hedgefonder eller andra typer av finansiella institutioner. Även sell-side traders använder kvantitativa strategier som lämpar sig utmärkt för kundhandel.

Taktiska strategier kallas även för syntetiska ordertyper. En taktisk strategi placerar inte ordrar över tiden enligt ett schema baserat på kvantitativa metoder, istället placeras ordrar enbart baserat på realtids-information från orderboken. Exempel på taktiska strategier är Stop, Randomized Iceberg och Peg. Marknadsplatser stöder ofta flera ordertyper där en enskild ordertyp kan vara snarlik en taktisk strategi, till exempel isberg, primary-peg eller diskretionära ordrar.

Taktiska strategier används för mindre ordrar av finansiella institut och privatpersoner i syfte att tjäna pengar på tillfällig likviditet eller helt enkelt av bekvämlighetsskäl.

Smart Order Routing (SOR) delar ordern mellan marknadsplatser i de fall där aktien handlas på flera ställen i syfte att få bästa pris. En konsekvens av MiFID är att börser konkurrenssatts vilket resulterat i att likviditeten sprids mellan marknadsplatser (varav Stockholmsbörsen är en). Smart Order Routing erbjuder ett lager där handlaren eller strategin ser en syntetisk orderbok (även kallad konsoliderad orderbok) bestående av likviditet från flera marknadsplatser, med hjälp av SOR kan man handla i den syntetiska orderboken. Exempel på Smart Order Routing-strategier är Spray och Split. Avancerad Smart Order Routing hanterar även Dark pools.

Vid all handel som eftersträver bäst pris bör Smart Order Routing användas.

Investeringsstrategier

Algoritmerna strävar efter att tjäna pengar genom att ta på sig risk.

Arbitrage-handel avser att köpa och sälja en tillgång samtidigt där säljpriset är högre än köppriset. Handlaren utsätter endast sig själv för latency-risk, risken att ordern handlaren avser möta inte finns kvar när den når börsen. Rena arbitrage existerar egentligen inte - latency-risken går inte att undkomma. Typiskt är arbitrage-handlarna sell-side snarare än hedge-fonder.

Här avser kvantitativ handel modeller för tjäna pengar genom investeringar på kort eller mycket kort sikt. Investeringsbesluten baseras på statistiska modeller, till exempel glidande medelvärden över pris eller avkastningar. Kvantativa handlare med kort investeringshorisont är ofta hedge-fonder. Ibland kallas denna typ av hedge-fonder för "kvantfonder" eller "stat-arb". (Stat-arb är kort för statistiskt arbitrage).

Market making är ett vitt begrepp, men inom elektronisk handel avser det handlare som kvoterar priser i orderböcker i syfte att över tid tjäna pengar. Kvoteringen kan ske cross-asset, det vill säga i valuta-, aktie-, options- och terminsmarknaderna samtidigt.

Nyhets-handel innebär handel i syfte att tjäna pengar, där investeringsbeslut på kort eller mycket kort sikt baserat på makroekonomiska siffror eller andra nyheter som kan standardiseras i en nyhets-feed (elektronisk signal från nyhetsleverantören). Exempel på en makroekonomisk siffra är svensk BNP som kommer regelbundet. Om BNP-siffran är sämre än förväntat kan nyhets-handlaren försöka köpa i orderboken innan marknaden hinner prisa in nyheten, för att sedan sälja med en lämplig exit-strategi. Nyhets-handel är så pass nytt att endast de mest sofistikerade hedge-fonderna eller största bankerna praktiserar det.

Effekter

Algoritmisk handel uppstod bland annat i syfte att hantera:

  • Decimaliseringen i USA och den direkta effekten att tick-sizes krympte (aktier handlas med prisinkrement på 1 cent istället för en del av en dollar)
  • Fragmenteringen av likviditeten som uppstod tidigt i USA (när tekniken möjliggjorde det)


Dessa verktyg har importerats till Europa, därefter till Sverige, men bland annat följande konsekvenser här:

  • Fragmentering och minskande tick-sizes har resulterat i att handelsposter blivit överflödiga
  • Orderdjupen har reducerats och manuell handel av aktier blir allt svårare.

Spiralen har fortgått och ökat andelen aktier som handlas genom så kallade dark pools. Migrationen av volym från börser till synlig volym på MTF:er och osynlig volym i dark pools snabbar på likviditetsfragmenteringen ytterligare och har klargjort behovet av Smart Order Routing även i Europa.

Källor

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk